OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

En organisation Àr en arena för mÄnga mÀnniskor dÀr alla har olika synsÀtt, erfarenheter och intressen. Detta kan ibland ligga till grund för att konflikter uppstÄr. Det finns forskning som menar att alla mÀnniskor nÄgon gÄng under sin livstid mer eller mindre kommer att befinna sig i en konfliktsituation.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer i tvÄ olika organisationer upplever konflikter och konflikthantering. De tvÄ organisationerna Àr ett sjukhus och polisen. Vi valde att genomföra undersökningen utifrÄn ett ledningsperspektiv dÄ vi anser att chefer Àr nyckelpersonerna för att hjÀlpa personalen med att nÄ fram till lösningar om de inte kan lösa en konflikt sjÀlva.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

En boendehandledare arbetar pÄ ett gruppboende för personer med förstÄndshandikapp och Àr ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingÄr ett emotionellt lönearbete dÄ personalen anpassar sina kÀnslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare frÄn samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande pÄ arbetsplatsen dÄ de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta pÄ sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga kÀnslouttryck.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om de speciella villkor som kommer med en ambulerande anstÀllning i ett bemanningsföretag har nÄgon pÄverkan pÄ arbetstillfredstÀllelsen. Tidigare forskning har visat pÄ att det finns en del brister inom bemanningsbranschen som inte finns inom traditionella, stationÀra, arbetsplatser. MÄnga av dessa brister kunde sammankopplas till Herzbergers et. al. (1999) tvÄfaktorsteori pÄ vilken undersökningen frÀmst baserades.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvÄrdnad. Kommunikation Àr kommunikation först nÀr den Àr ömsesidig, det vill sÀga att kommunikation sker gemensamt och gÄr i bÄda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vÄrd hÄller generellt lÄg kvalitet. Problemet uppstÄr vid bristfÀllig kommunikation mellan vÄrdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten mÄste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.