Sökresultat:
19253 Uppsatser om Kommunikation och Sjuksköterska-patient relation - Sida 6 av 1284
Sjuksk?terskors upplevelser av att utf?ra tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd
Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla
m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer
anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just
tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det
fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.
AFASI En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke
Jönsson, J & Persson, T
Afasi. En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke.
Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle,
utbildningsområde omvårdnad, 2007.
Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador och kan drabba människor i alla åldrar. Cirka 12 000 personer drabbas årligen i Sverige av afasi vilket är en vanlig åkomma efter stroke. Individen med afasi och dennes anhöriga känner en frustration då de inte kan kommunicera med varandra, sjuksköterskan går här in och stöttar både patient och anhöriga.
Prehospital bed?mning p? kardiologen En registerunders?kning av misst?nkta hj?rtinfarkter
Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som
kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d?
d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad.
D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att
se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av
patienten.
OMV?RDNADS?TG?RDER SOM SJUKSK?TERSKAN KAN ANV?NDA F?R ATT LINDRA ?NGEST INF?R MRUNDERS?KNING. En litteratur?versikt
Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR,
dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar
st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att
drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.
Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav
Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.
Kommunikationens betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient vid palliativ vård
Bakgrund: Kommunikationen har en grundläggande betydelse för allt omvårdnadsarbete med patienter, men blir ännu viktigare när det rör människor som vårdas palliativt. Vårdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna på patienten och tyda patientens individuella sätt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vård. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, där alla valda innehöll området kommunikation.
Den sm?rtsamma v?ntan. Upplevelse av att v?nta p? en akut bukoperation ? en kvalitativ intervjustudie.
Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns
forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det
forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation.
Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin
v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.
Samverkan vid v?rd?verg?ng av ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov - den kommunala prim?rv?rdssjuksk?terskans erfarenheter
Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.
LIVETS RYTM EFTER HJ?RTBYTE En litteratur?versikt om h?lsorelaterad livskvalitet efter hj?rttransplantation
Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad
hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad
livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa
utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad
livskvalitet.
Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ onkologisk v?rd i livets slutskede : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.
Faktorer som p?verkar sjuksk?terskans?tidiga identifiering av sepsis : En litteratur?versikt med kvantitativ ansats
Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.
SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER AV ATT ST?TTA ANH?RIGA INOM PALLIATIV OMV?RDNAD I HEMMET. En litteratur?versikt
Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd,
varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd
och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett
palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har
d?rf?r ett omfattande behov av st?d.
ARBETSRELATERAD STRESS HOS SJUKSK?TERSKOR En litteratur?versikt om stressfaktorer som p?verkar patients?kerheten
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda
till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten
negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors
v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av
Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress
och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.
Sjuksk?terskors erfarenheter av att v?rda barn med procedurrelaterad sm?rta : En litteraturstudie
Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.
Hur sjuksköterskan genom patientundervisning kan främja egenvårdskapacitet hos typ 2 diabetiker/ How the nurse through patient education can support self-care capacity in type 2 diabetes
Background: Effective treatment of patients with type 2 diabetes needs a good communication between nurse and patient. This creats a good relation and leads to a more effective patient education. Aim: The aim with the literature study was to describe how nurses trough patient education can achieve self-care for patients with diabetes type 2. Methods: Literature studies with both qualitative and quantitative articles were examined. Findings: The articles that were chosen for the results were sorted in the two categories relation and communication.