Enligt litteraturen är kommunikation en viktig komponent för att undvika incidenter. Syftet var att belysa vikten av kommunikation vid förflyttning, studera hur vårdgivarna reagerar av tidsstressen och hur stressen inverkar på kommunikationen samt jämföra resultatet från denna studie med en tidigare av författarna. Därför har följande frågeställningar valts: 1) Hur kommunicerar vårdgivarna med varandra vid förflyttning av vårdtagare? 2) Inverkar tidsstress kommunikationen? 3) Är det någon skillnad på kommunikationsmönstret mellan två erfarna vårdgivare och mellan en erfaren och en mindre erfaren vårdgivare? Fem semi- strukturerade intervjuer och en observationsstudie genomfördes, följt av en tematisering. Intervju-deltagarna var fyra erfarna undersköterskor och en undersköterskeelev.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör.

I aktuella styrdokument står det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvärdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebär dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. Däremot innebär det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i ämnet svenska som andraspråk kan se ut samt ta reda på vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lärare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

Titel:Spexiga synvinklar på kommunikation - om olika perspektiv på internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:Vårterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlägga kommunikationsvägarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar på olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgång till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen är att det inte finns någon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, något som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta är ett problem som medlemmarna själva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte är enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar är det lätt för enskilda individer att få igenom egna begränsningar och dominera kommunikationen.

How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

Syftet med detta examensarbete är att göra en formativ utvärdering av ett pågående inkluderingsprojekt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att belysa svårigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. Utgångspunkten är frågeställningar om i vilka sammanhang eleverna är delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lärare ser på projektets förlängning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod använts. Sex lärare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?)..

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syfte med uppsatsen är att ge insikt i vad en västeuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mån undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det är viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvägagångssätt, som är lämpligt för alla västeuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vårt syfte, försökt utveckla en förståelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i åtanke, ska vår slutsats ses som ett förslag på hur en västeuropeisk modebutikskedja kan välja att beakta kulturella skillnader som kan tänkas uppstå.

Syftet med vår studie var att beskriva och förstå pedagogernas inställning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att få svar på detta har vi studerat tidigare forskning kring ämnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkäter och intervjuer samt intervjuat två danspedagoger på kulturskolan i Luleå kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkäter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i Luleå kommun. De två andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.