Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka 15-Äringars friluftslivsvanor samt att studera om dessa har förÀndrats mellan Ären 2001 och 2007 med utgÄngspunkt frÄn bostadsortens geografiska lÀge.Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsundervisning ut i skolan?Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsvanor tillsammans med en familjemedlem ut pÄ fritiden?Hur ansÄg 15-Äringars att de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?Vilken betydelse hade utövandet av olika friluftslivsaktiviteter med nÄgon ur sin familj för elevernas skattning pÄ hur de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?MetodVi har anvÀnt oss av insamlat material frÄn Skola-idrott-hÀlsa projektet. Material har valts ut frÄn Ären 2001 och 2007 pÄ 15-Äriga ungdomar över hela landet. Deltagarna delades in i landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland utifrÄn deras hemort. Data har bearbetats i SPSS och jÀmförelser mellan de olika landsdelarna har gjorts.

Denna studie behandlar miljöfarliga Ă€mnen i byggprocessen. Syftet med studien Ă€r att ge lĂ€saren en inblick i hur miljöfarliga Ă€mnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder lĂ€saren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt lĂ€st pĂ„ olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar Ă€r tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Organisationer mÄste idag ha en förÀndringsberedskap för att ha möjlighet att hÀnga med i utvecklingen. I denna förÀndringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen mÄste fungera och att visionen mÄste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels pÄ litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels pÄ fallstudier, som gjordes utifrÄn intervjuer med ledare frÄn olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla pÄverka sÀttet organisationer kommunicerar visionen pÄ. Undersökningens analys grundar sig pÄ att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrÄn teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Prostatacancer Àr den vanligaste tumörsjukdomen bland mÀn som innebÀr en process dÀr tankar och kÀnslor har sin pÄverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda pÄ hur mÀn som fÄr sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att fÄ hur deras identitet pÄverkats och veta vilka strategier de anvÀnder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie dÀr halvstrukturerade intervjuer anvÀndes.

Dagens medielandskap har inneburit en förÀndring i kommunikationen mellan konsument och företag. Denna kommunikation tar sin form pÄ sociala medier dÀr företag har möjligheten att etablera ett starkt varumÀrke genom direktkontakt med konsumenterna. Men sociala mediers potential Àr ocksÄ ekvivalent med utmaningen att utnyttja det effektivt. En bransch som möter fler hinder Àn andra Àr alkoholbranschen, som regleras av alkohollagens bestÀmmelser för hur marknadsföringen fÄr gÄ till. Vi anser det dÀrför vara spÀnnande och intressant att undersöka hur marknadskommunikationen pÄ sociala medier ser ut för ett nyetablerat företag inom alkoholbranschen.

Syftet med den hÀr studien Àr beskriva och analysera om det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och smÄ och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förvÀntningsgap mellan revisorer och smÄ och medelstoraföretag. FörvÀntningsgapet beror pÄ kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och smÄ & medelstoraföretag..

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor Är 2005 av bröstcancer. Forskningen har gÄtt framÄt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information frÄn sjukvÄrd, vÀnner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Syftet med undersökningen var att bĂ€ttre förstĂ„ de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förĂ€ndringsarbete, sĂ„ att dessa lĂ€rdomar kan nyttjas i framtiden. En enkĂ€tundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen pĂ„ FörsĂ€kringskassan i Uppsala, lĂ„g till grund för studien.Mer Ă€n hĂ€lften av medarbetarna var missnöjda med hur förĂ€ndringsarbetet i stort har hanterats, medan nĂ„gra enskilda informationsinsatser fĂ„r ett positivt omdöme av mer Ă€n hĂ€lften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förĂ€ndringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, bĂ„de pĂ„ hur förĂ€ndringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. ÅtgĂ€rder för att uppnĂ„ ett mer konstruktivt förĂ€ndringsarbete diskuterades..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

MÀn och kvinnor framstÀlls pÄ olika sÀtt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre Àmnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier Àrmannen den som fÄr ta mest plats och kvinnan Àr underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvÀrlden pÄverkar samhÀllet och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger pÄ en kvantitativ- och en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frÄgor byggerpÄ ett genusperspektiv och som analysredskap anvÀndes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen Àr överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utstrÀckning.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Den hÀr C-uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilka lÀrandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger pÄ utvecklingsinriktat lÀrande och tre faktorer som ingÄr i utvecklingsinriktat lÀrande. Dessa tre faktorer Àr delaktighet, variation samt kommunikation och variationen pÄverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och omrÄden i företaget. Studien genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till Àmnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lÀrande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

Demens Àr en sjukdom som huvudsakligen drabbar de Àldre och som i hög grad ocksÄ pÄverkar livet för de nÀrstÄende. Det Àr ofta de nÀrstÄende som tar huvudansvaret för omvÄrdnaden och det Àr viktigt att de fÄr stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma bÄde frÄn professionella vÄrdare och frÄn familj och vÀnner. Syftet med denna studie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd vid vÄrd av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex nÀrstÄende och innehÄllsanalys anvÀndes.