Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr den smÀrta som har pÄgÄtt i mer Àn tre till sex mÄnader, kroppsligt fyller den ingen funktion. SmÀrta Àr kopplat till lidande, dÄ utgör familjen ett viktigt stöd. Upplevelsen av hopp kan pÄverka ett sjukdomsförlopp positivt. Syfte: Studiens syfte var att belysa drabbade personers erfarenheter av lÄngvarig smÀrta. ? Hur hanteras den livsförÀndring som lÄngvarig smÀrta bÀr med sig? ? Hur pÄverkas hoppet av det lidande som lÄngvarig smÀrta Àr starkt förknippat med? ? Vilken betydelse har den lÄngvariga smÀrtan i familj, relationer och det sociala livet? Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie och baseras pÄ nio vetenskapliga, kvalitativa artiklar hÀmtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) Àr en modell för omvÄrdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell Àr att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvÄrd. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en lÀngd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgÄngen graviditet varar frÄn 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP pÄverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

I dagens svenska samhÀlle talas mÄnga sprÄk, dÀr sprÄket Àr en central del i kommunikationen mellan mÀnniskor. För att Ästadkomma en god vÄrd Àr det viktigt att kommunikationen mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare fungerar. För att sprÄket inte skall vara ett hinder inom vÄrden krÀvs det i vissa situationer att vÄrdare anvÀnder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlÀttar kommunikationen mellan vÄrdare och patienter med sprÄksvÄrigheter inom hÀlso- och sjukvÄrden. Brist pÄ tolkanvÀndning i vÄrden kan medföra till att patientens grundlÀggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet frÄn patienten.

NÀr döden intrÀffar plötsligt, har efterlevande inte fÄtt nÄgon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper dÀrmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohÀlsa som följd. Denna grupp möts inte i tillrÀckligt stor utstrÀckning av strukturerad evidensbaserad omvÄrdnad, i proportion till efterlevande vid vÀntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvÄrdnadsÄtgÀrder i akuta skeden. Litteraturstudien Àr baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar som pÄ olika sÀtt behandlar nÀrstÄendes behov vid plötslig död.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i gymnasieungdomars livsfrÄgor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att fÄ svar pÄ detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med Ätta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala nÀr ungdomarna resonerar kring livsfrÄgor. Resultatet av min empiriska undersökning stÀmmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ÀmnesomrÄdet.NÀr ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrÄgor befinner de sig ofta i den egna sfÀren. De livsfrÄgor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmÀrksammar Àr framförallt kÀrlek, identitet, orÀttvisor men ocksÄ familj och vÀnner, Ängest och stress samt döden.

Att tydliggöra de faktorer som kan pÄverka första mötet, hur första mötet mellan förÀldrar och personal upplevs av de bÄda parterna..

Familjehemsplacering Ă€r i Sverige idag den vanligaste förekommande form nĂ€r beslutet fattas att ett barn skall flyttas frĂ„n sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj stĂ€lls inför en stor utmaning, dĂ„ förĂ€ndringen pĂ„verkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. ÄndĂ„ finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill sĂ€ga familjens biologiska barn. Syftet med studien har dĂ€rför varit att försöka undersöka hur Ă„tta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att vĂ€xa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppvĂ€xt haft pĂ„ deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Ă€r baserad pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n Ă„tta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt frĂ„n ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat pĂ„ att se hur deras uppvĂ€xt pĂ„verkades av att leva med fostersyskon, med inriktning pĂ„ relationer samt identitet.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med sprÄkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillrÀckliga men nÀr en individ blir patient och hamnar i en sjukvÄrdssituation kan sprÄkliga eller kommunikativa hinder uppstÄ. Det beror pÄ att förmÄgan att behÀrska ett sprÄk Àr situationsberoende. Kommunikation sker i mÄnga olika former, i centrum stÄr överföring av information mellan avsÀndare och mottagare. NÀr informationsöverföringen sker i bÄda riktningarna och informationen som förmedlas bekrÀftas av de som Àr inblandade sker kommunikationen pÄ ett sÀkert sÀtt.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka faktorer som gör teknisk kommunikation tillgÀnglig och lÀttförstÄelig. Det skulle leda fram till en lÀsvÀrd lathund för anvÀndare av ett nytt CMS-system. Arbetet har genomförts i samarbete med Telia, som Àr inne i ett förÀndringsarbete gÀllande sina informationssystem. De ska införa ett nytt sÄ kallat PIM-system (Product Information Management), som ska innefatta ovan nÀmnda CMS-system och kommer innebÀra ett förÀndrat arbetssÀtt och nya arbetsuppgifter för min berörda mÄlgrupp. För att lösa problemet har jag tagit hjÀlp av en fokusgrupp och gjort en webbenkÀt. Jag har stÀllt mig frÄgor om vad teknisk kommunikation kan bidra med vid framtagning av ett instruerande material, samt i vilka syften anvÀndarna kan tÀnkas lÀsa den typen av material. Med hjÀlp av teorier och ovanstÄende metoder producerade jag ett förslag pÄ hur lathunden kan se ut. Jag testade ocksÄ förslaget pÄ mÄlgruppen för att fÄ deras Äsikter, i syfte att förbÀttra slutresultatet..

Det senaste Ă„rtiondet har inneburit stora förĂ€ndringar för homosexuella nĂ€r det gĂ€ller lagar och förordningar. Bland annat Ă€r rĂ€tten till att bli förĂ€ldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par vĂ€ljer dĂ€rför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravĂ„rden och förlossning. SammanstĂ€llningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, BekrĂ€ftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrĂ„n Imogene Kings omvĂ„rdnadsteori.

Vi vill med vÄr studie belysa förÀldrars uppfattning om förskolans lÀroplan och visa pÄ vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och lÀroplanens historia sett ur ett samhÀllsperspektiv. LikasÄ behandlas utvecklingsekologi med fokus pÄ Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhÄllandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland förÀldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med förÀldrar, pedagoger och rektorer.

Titel: Lost in communicationFörfattare: Cecilia Josefsson och Gabriella SandbergUppdragsgivare: HĂ€rryda kommun ? Jessica Waller och Ingrid ClaessonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för Journalistik, Medieroch Kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord: 14978Syfte: Är att ta reda pĂ„ varför företagen i kommunen Ă€r missnöjda och vilka faktorer som kanpĂ„verka kommunikationen med HĂ€rryda kommun.Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuerMaterial: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag frĂ„n HĂ€rryda kommun. Vi valde 5stycken mindre företag (0-5 anstĂ€llda) samt 5 stycken större företag (6-800 anstĂ€llda)Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vĂ„r studie kan vi konstatera att det finnsen brist i kommunikationen, behoven skiljer sig Ă„t mellan de smĂ„ ? respektive stora företagen.Kommunikationen frĂ„n kommunen upplevs vara mer anpassad till de smĂ„ företagen Ă€n de stora. EnförbĂ€ttrad kommunikation kan dĂ€rför Ă„tgĂ€rdas genom att det finns tvĂ„ olika nyhetsbrev av?NĂ€ringslivet? (en riktad till de smĂ„- och en till de stora företagen).

Detta examensarbete behandlar anvÀndandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser anvÀndandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lÀgger sÀndare respektive mottagare i anvÀndandet av smileys? GÄr det att kategorisera och gruppera anvÀndarna av smileys utifrÄn Älder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattsprÄk (innehÄllande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, anvÀnder sig av dagligen framför sina datorer. En enkÀtundersökning bland elever vid tvÄ Är 6-9 skolor och en undersökning via tvÄ diskussionsfora pÄ Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys anvÀnds som ett uttryck för kÀnslor, sinnesstÀmningar, ansiktsuttryck, kroppssprÄk och tonfall..

En chef anvÀnder olika fÀrdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. LikvÀl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrÄn kontexten och medarbetarna. Kvaliteten pÄ chefensfÀrdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkÀt dÀrmedarbetaren Àven bedömer sitt och gruppens vÀlbefinnande. EnmedarbetarenkÀt ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bÀsta och de tio sÀmstaenheterna frÄn en medarbetarenkÀt i ett landsting.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jÀmföra pedagogers avsikter i sin sprÄkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var Àven att med denna jÀmförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolÄr 4-6, genomförts. DÄ bÄde observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tÀnker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhÄller sig ovanstÄende tvÄ frÄgestÀllningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade pÄ relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.