Syftet med det här examensarbetet är att utreda OPC-standarderna OPC Data Access och motsvarande del i OPC Unified Architecture, samt att implementera OPC-kommunikation i ett system.Behovet av en kommunikationsstandard föddes ur det interoperabilitetsproblem som fanns inom framförallt industriella produktionssystem. Med ett OPC-gränssnitt implementerat mellan en datakälla och applikation kan datautbytet ske på ett standardiserat sätt.OPC Foundation, som är en organisation som tillhandahåller olika OPC-standarder, har idag utvecklat två OPC-standarder, Classic OPC och OPC Unified Architecture. Classic OPC består av ett antal specifikationer som är baserade på COM- och DCOM-gränssnitten, vilket gör att dessa specifikationer är bundna till Windowsplattformen.  OPC Unified Architecture erbjuder ett säkrare och mer mångsidigt kommunikationsgränssnitt än vad Classic OPC-standarden ger, tack vare dess kommunikationsstack.Den praktiska biten i projektet bestod av att implementera OPC-kommunikation i ett system. Två delmoment som ingick i implementeringen var att skapa en testmiljö samt att utveckla en applikation ovanpå klassbibliotek som behandlade kommunikation mot OPC DA- respektive OPC UA-servrar.OPC Unified Architecture-standarden definierar endast formatet på meddelandet innan det kommer fram till kommunikationsstacken.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gällande ebolautbrottet i Västafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhåller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta på Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta områden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men också förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta på vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 på tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgår i det här läget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

I Sverige beräknas att cirka 400 000-700 000 människor har drabbats av diagnosenKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 beräknas KOL orsaka vart tredjedödsfall i världen. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebäratt leva med KOL i det dagliga livet, med fokus på social och fysisk aktivitet. Metod:Studien baserades på vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. Eftervärdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska Frågeställningarna är: Hur kommuniceras de strategiska målen till personalen inom hälso- och sjukvården? Vilka förutsättningar finns det för lärande och implementering av de strategiska målen inom hälso- och sjukvården? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del går att tillämpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast är mer komplexa än vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats är att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsättningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation är förutsättningarna mer begränsade. Därmed blir återkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska målen och lärandet, såväl för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssäkring.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen..

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att använda sig för mycket av email istället för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mängder email varje dag inom organisationer, men många organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. Därför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs på Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. Vi har genomfört tio intervjuer på en av avdelningarna på fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email är den vanligaste kommunikationsvägen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anställda på det undersökta företaget.Slutsatsen blir därmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem går att minimera genom att behandla email på rätt sätt. Som ett hjälpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..

I Lpo 94 framgår skolans ansvar att motverka främlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, där elever från två olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, är att undersöka hur 14-åriga elever från två olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som händer i denna process och beskriver vilka reflektioner som väcks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid våra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lärarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har också intervjuats. Projektet har visat att det är möjligt och önskvärt, att samarbeta mellan skolor, men att det kräver resurser och att pedagogerna måste ha tillräckligt med tid, för planering och utvärdering.

Vår undersökning handlar om tittarvanor och tillsammanstittande på webb-TV och linjär TV hos studenter på Kungliga Tekniska högskolan i åldrarna 18-30 år. Vi undersökte tre grupper; de som bara använder linjär TV (som vi givit gruppnamnet Linjär), de som bara använder webb-TV (Webb) samt de som använder båda (Kombo). Vi gjorde sedan två jämförelser av tittarvanor och tillsammanstittande, en mellan Linjär och Kombo samt en mellan Webb och Kombo. Syftet med studien var att undersöka hur tittarvanorna och tillsammanstittandet skiljer sig mellan de olika grupperna. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning där deltagarna fick svara på ett antal frågor om sina tittarvanor på linjär TV samt webb-TV.

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter.Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.