Titel:Tror man på Troman? - Kommunikation, relation och förtroende mellan kund och företag.Författare:Amanda Bengtsson och Liza OlssonUppdragsgivare:Troman ABKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier kommunikationTermin:Höstterminen 2010Handledare:Marie GrusellSidantal:37 sidor, 13368 ord.Syfte:Att ta reda på hur kommunikationen mellan kunderna och Troman påverkar förtroendeskapandetMetod:Kvantitativ webbenkät och kvalitativ samtalsintervjuMaterial:Webbenkät med 65 svarande av totalt 150 kunder samt en samtalsintervju med Tromans VD.Huvudresultat:Resultatet visade att kunderna har förtroende för Troman. Undersökningen visade först och främstatt kunderna kommunicerade helst via telefon och mejl, framförallt om support och endast någon gång per år eller en till flera gånger i halvåret. Kunderna upplever Troman som ett öppet och inbjudande företag som lyssnar på dem. Detta är alla faktorer som påverkar förtroendeskapandet i relationen.Troman själva hade gärna kommunicerat lite oftare med sina kunder, även om inte kunderna måste vara de som tar kontakt.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Konvergensen är ett starkt sätt att skapa ökat kundvärde på befintliga eller nya produkter och tjänster. Detta adderande värde för kunden sker huvudsakligen på två nivåer av konvergensen.: Tjänstekonvergensen, där man genom att erbjuda tjänster såväl fast som mobilt ökar tjänsens värde och på så sätt ger kunden ett ökat värde. Det ökade värdet av tjänsterna grundar sig i att de kommer att vara tillgängliga oberoende av terminaltyp och accessteknik. Affärskonvergens, vilket innebär att liknande funktioner i de båda affärsområdena fast- och mobil kommunikation konvergerar och t.ex. gemensamma kunddatabaser växer fram.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Detta arbete är en studie som jämför två olika förändringsprocessers kommunikationsstrategier. De båda förändringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affärssystem till SAP. Vi jämför de båda fallen med varandra samt med teorier som rör förändringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrån detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som är avsedd att passa liknande framtida förändringsprocesser i ABB..

Uppsatsen behandlar ämnet marknadsföring och kommunikation i ett icke- kommersiellt företag. Jag har undersökt hur en bostadsrättsförening kommunicerar med sina medlemmar och vilka kanaler de använder sig av. Den teoretiska delen omfattar intressentmodellen som beskriver sambandet mellan omgivningen och intressenterna och hur relationerna fungerar. Kommunikationsmodellen förklarar flödet från avsändaren av meddelandet till dess att meddelandet når mottagaren. Jag förklarar också olika typer av kommunikationskanaler.

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen..

Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med? Hur använder pedagogerna TAKK, och när? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan.

ABSTRACTTitel: Kommunikation mellan hem och skola ? vilka föräldrar tycker vad?Författare: Anette KarlssonHandledare: Per DannefjordStudien syftar till att belysa hur föräldrarna på Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlägga vilken typ av information föräldrarna efterfrågar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förväntningar på och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan ställas i kontrast till lärarnas åsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.