Inledning: För att uppnå ett kliniskt optimalt slutresultat för dentala ersättningar inom den fasta protetiken är passformen en av de viktigaste aspekterna. Detta för att ersättningarna ska kunna vara kliniskt acceptabla och fungera i patientens mun samt att de rent materialtekniskt ska kunna fungera i ett långtidsperspektiv. Syfte: Syftet med den här in-vitro studien var att:? Jämföra den vertikala passformen samt kantanslutningen på fyra olika framställningsmetoder för en 3-leds bro i CoCr-legering och komma fram till vilken framställningsmetod som har den bästa passformen. ? Komma fram till vid vilken del av bron den sämsta respektive den bästa passformen infinner sig. Material och metod: 32 provkroppar framställdes. Dessa bestod av 3-leds broar gjorda i CoCr-legeringar med likartad sammansättning. De 32 provkropparna delades in i 4 olika grupper så att man fick 8 individer i varje grupp.

Studiens syfte var att synliggöra vilka faktorer som enligt pedagogerna bidrog till att barn generellt sett, ju äldre de blir, leker alltmer könssegregerat, vilket också var den första forskningsfrågan. Den andra forskningsfrågan var vid vilken ålder pedagogerna menade att könssegregeringen började synas. Syftet fortsatte med att genom att synliggöra faktorerna, skulle studien undersöka vad pedagoger kan göra för att motverka den socialt konstruerade segregeringen och främja lek mellan flickor och pojkar, vilket också var den tredje forskningsfrågan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna hade olika syn på vad som påverkade barnens lek utifrån kön och genus.

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset.? Metod och material: Utifrån två kampanjer: ?Rädda Fredagsmyset? av PR-byrån JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på.

Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstärkningsverktyg vilket påverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förändringsarbete. Idag måste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte längre med att peka med hela handen. Medarbetarna måste förstå sin chef och ledare och det måste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förändringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet är att undersöka hur kommunikationsprocessen kan användas som styrmedel mot en social förändring.

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Bakgrund: Kommunikationen har en grundläggande betydelse för allt omvårdnadsarbete med patienter, men blir ännu viktigare när det rör människor som vårdas palliativt. Vårdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna på patienten och tyda patientens individuella sätt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vård. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, där alla valda innehöll området kommunikation.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen. .

Utvecklingen av teknik och tekniska hjälpmedel har lett till att det finns fler sätt att lära ut på än de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, när lärandet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del använde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lärare.

PROBLEM: En demografisk förändring i form av en ökad kulturell heterogenitet har på kort tid ägt rum i Sverige liksom i många andra länder. Idag har nästan 2 av 9 miljoner invånare i Sverige invandrarbakgrund. När företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av språk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan använda specifika strategier för att nå individer och grupper med invandrarbakgrund på den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som använts är en fallstudie där Folksam varit huvudobjekt.

Undersökningens syfte var att utreda hur yrkesverksamma i förskolan uppfattar, förhåller sig till och arbetar med teknik i verksamheten, därav genomfördes kvalitativa intervjuer. Vi ville undersöka om det skapas medvetna didaktiska inlärningstillfällen för barnen i förskolan med fokusering på teknik. Det betraktades som betydelsefullt att förekommande yrkeskategorier i verksamheten deltog i undersökningen eftersom alla verksamma med direkt anknytning till arbetet med barnen ska sträva efter ett arbete med teknik. Skiftande befattningar och studiebakgrund som barnskötare, förskollärare och fritidspedagog ansågs därför av värde för undersökningens generalisering. Detta medförde en sammantagen benämning på respondenterna som yrkesverksamma.

På senare år har samhället ökat uppmärksamheten på barn som bevittnar våld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder på att denna grupp barn far väldigt illa utav våldet som sker mellan föräldrarna inom hemmets fyra väggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmärksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, då störst fokus lagts på mamman som utsatts för våld. Det har även konstaterats att mörkertalet är stort i samhället, vilket innebär att endast en bråkdel av de barn som bevittnar våld kommer till myndigheters kännedom. Barn som bevittnar våld i hemmet är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem, och bör därmed ses som en stor samhällsuppgift att arbeta vidare med.