Sökresultat:
687 Uppsatser om Kommunernas miljötillsyn - Sida 23 av 46
VÀlfÀrd för vem? Integrationspolitik i den svenska storstaden
Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.
Kan inte jag fÄ ha grodan i dag? En kvalitativ studie om hur surfplattan motiveras i förskolan
BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats frÄn 1800-talet fram till idag. FrÄn att barnen ska ha fÄtt tillsyn och omsorg till idag dÀr pedagogerna arbetar utifrÄn barnens intressen och utveckling. I dagens samhÀlle behöver mÀnniskor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhÀllsutvecklingen. Vi har idag en lÀroplan för förskolan dÀr det finns mÄl om den nya tekniken som pedagogerna ska strÀva efter. Det hÀr kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
Kustkommuners ovissa framtid : En fallstudie om sk?nska kustkommuners utmaningar med det stigande havet
Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.
En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi
Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande
turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och
ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav,
teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora
m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.
Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.
Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och
h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i
?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och
ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska
h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och
grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.
Ombildning frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt - allmÀnnyttans motiv
Syfte: Bakgrunden till vÄr undersökning Àr att ombildningstakten har ökat och vÄrt syfte med examensarbetet Àr att fÄ en förstÄelse för utvecklingen bakom ombildningar som sker frÄn allmÀnnyttiga bostadsföretag i Sverige. Vi vill undersöka vilka motiv som ligger bakom ombildningarna, vÀrdering vid ombildning och allmÀnnyttans framtid.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som primÀrdata och litteraturstudier som sekundÀrdata. VÄrt insamlade material sammanstÀlldes och analyserades sedan.Resultat & slutsats: Ombildningar i allmÀnnyttan kommer oftast genom att kommunen ger direktiv om det. Motiven Àr ideologiska, ekonomiska och bostadspolitiska. Ombildning Àr ett bra medel för att förbÀttra omrÄden och frigöra kapital om det finns en bra plan och strategi.
SjukvÄrdsdebatten i lokalpressen
I juni 1993 fattade landstingsfullmÀktige i Norrbotten kompromissbeslutet att sjukhusen i LuleÄ och Boden skulle avvecklas, för att istÀllet ersÀttas av ett gemensamt lÀnssjukhus i Sunderbyn. DÀrefter började planeringen för samordningen av de tvÄ kommunernas sjukhusvÄrd. Efter valet i september 1994 kom dock planeringen av sig nÀr Norrbottens sjukvÄrdsparti, ett nytt parti som var kritiskt mot Sunderbybeslutet och ville att det skulle annulleras, fick 25 procent av rösterna i landstingsvalet. Detta resultat visade tydligt att en stor andel av lÀnets befolkning var missnöjd med Sunderbybeslutet, men planeringen av samordningen kunde fortsÀtta, efter att landstingsfullmÀktige pÄ nytt i november 1994, enades om att den skulle fortsÀtta som tidigare beslutat. I denna uppsats undersöks debatten om lÀnssjukhusfrÄgan pÄ ledarsidorna i PiteÄ-Tidningen, Norrbottens-Kuriren och NorrlÀndska Socialdemokraten.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.
UppvÀxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk : ?? jag hÀngde ju med pÄ allt givetvis, det var allt frÄn inbrott till att dricka alkohol, skolka och snatta pÄ affÀren??
Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppvÀxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppvÀxten som kan pÄverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som Àr viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig pÄ fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berÀttelser om sin uppvÀxt. Studiens avsikt har varit att utifrÄn inlÀrningsteoretiska utgÄngspunkter förstÄ uppvÀxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan pÄverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Avfallstaxan - En studie om kalkylering och taxesÀttning i avfallsbranschen
Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera kommuners kostnadskalkyler och taxekonstruktioner. Undersökningen Àr genomförd i form av en multipel fallstudie. Inledningsvis genomförde vi en förstudie som syftade till att kategorisera SkÄne kommuners avfallshantering. Vi har ocksÄ skapat en modell som vi anvÀnt bÄde för att skapa en referensram och vid analys. För vÄr analys har vi utgÄtt frÄn de rÀttsprinciper som finns pÄ omrÄdet samt de riktlinjer som RenhÄllningsverksföreningen ger ut angÄende taxekonstruktion.
Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
Vem begriper patientjournalen?
Patientjournalen Ă€r framförallt ett arbetsverktyg inom vĂ„rden, men journalen Ă€r ocksĂ„ en in-formationskĂ€lla för patienter och anhöriga. Ăven andra lĂ€sare ska kunna förstĂ„ patientjour-nalen eftersom den anvĂ€nds vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försĂ€kringsbolag och forskare. I patientjournallagen har formuleringen om att sprĂ„ket ska vara sĂ„ lĂ€tt som möjligt att förstĂ„ för patienten funnits sedan 1985. VĂ„rdper-sonal framhĂ„ller ofta att detta inte gĂ„r att kombinera med att skriva effektiva, sĂ€kra och kor-rekta journaler.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka sprĂ„kliga drag i patientjournalen som kan pĂ„verka begripligheten i första hand för patienter men Ă€ven andra lĂ€sare. Metoden som an-vĂ€nds Ă€r kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjĂ€lp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys.
Invandring - vinst eller förlust för kommunerna? : En studie om sambanden mellan kommunernas offentliga finanser och invandring
Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.
Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin
Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.