De flesta av Sveriges Kommuner har ett mål där de strävar efter att bygga ett hållbart samhälle, vilket innebär att man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. Målet med detta är att dra nytta av de obebyggda områdena i stadsbilden genom att bygga nytt. Eftersom de tysta sidorna av byggnaderna ska ligga på en ljudnivå under 45 dB(A) har det här examensarbetet behandlat de möjliga lösningar som kan tillämpas vid bullerdämpning. En platsinventering har utförts där de olika förutsättningarna har studerats, och där resultaten av studierna har granskats med syfte till att planera en vision.Nyckelord: Bullerdämpning, bostadsutformning, platsinventering.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan Kommuner utgå från bl.a.

Under de senaste åren har planprocessen legat i fokus. I Stockholm råder en stor bostadsbristoch de långa planprocesserna som kan sträcka sig upp till fem år eller mer har medfört att ettantal utredningar och rapporter har genomförts för att se vari problemen ligger. De långa ochkomplicerade planprocesserna medför även att konkurrenssituationen mellan byggherrarpåverkas då enbart de större byggherrarna har den tid och resurser att genomgå dennautdragna process. I den nya plan- och bygglagen som infördes 2 maj 2011 fanns en delförändringar som hade som mål att effektivisera denna process men än finns det utrymme förförbättringar.I vårt examensarbete har vi analyserat tre projekt i tre olika Kommuner för att se huruvida deutredningar som krävs skiljer sig mellan Kommunerna. Kommunerna vi har valt är Stockholm,Solna och Södertälje och för att få en mer nyanserad bild har vi pratat medstadsbyggnadskontoret i Södertälje kommun samt två exploatörer i Stockholm och Solna omderas syn på processen.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största Kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadsKommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska Kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges Kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn.

Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur Kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur Kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika Kommunerna?Vad är citybranding?Vad är placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom Kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet.

Med en ökad äldre befolkning förväntas åldersstrukturen i det svenska samhället förändras. Som en följd därav ökar behovet av service, vård och omsorg varpå Kommuner ställs inför utmaningen att tillhandahålla de äldres behov utifrån ett bättre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsättning av hemtjänst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjänstverksamheten? Syftet med denna uppsats är således att förklara hur konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt valfrihetssystem påverkar Kommuners effektivitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebära att Gävle Kommun, som har ett väl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begränsas i sitt arbete i form av detaljstyrning. Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synpunkt. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att få tid över för personliga angelägenheter men även om kunskaper och färdigheter för att kunna behärska situationen på bästa sätt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förväntningar om att underlätta för de som vårdar och sörjer för någon närstående.

The purpose of this study is to find out how housebuilding meets the demands of availability for people with some sort of disability. The rules and demands of availability are stated in Boverkets byggregler, BBR and the Swedish standard, SS 91 42 21:2006 (publ.5). The projects in this study are compared to the rules and demands of BBR and SS 91 42 21:2006 (publ.5). The rapport studies three different house projects in three different municipalities and the result shows that only three of these nine projects meet the demands of availability for disabled people..

Denna studie har vi gjort för att ta reda på hur lärare väljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare på olika skolor i två minder Kommuner i Norrbotten och har i vår undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen är begränsad och alla elever får inte komma till sin rätt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhämta kunskap..

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i Kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten.

Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan Kommuner utgå från bl.a.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan Kommuner utgå från bl.a.