Sökresultat:
2881 Uppsatser om Kommuner och landsting - Sida 61 av 193
Förbättrad kommunikation kan ge bättre resultat på medarbetarenkäter
En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefensfärdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät därmedarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. Enmedarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämstaenheterna från en medarbetarenkät i ett landsting.
Entreprenörskap Hur undervisar lärare entreprenörskap vid gymnasieskolan?
GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap på gymnasiet. På Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmålen att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka hur lärare som undervisar i ämnet entreprenörskap förstår begreppet och hur de går tillväga i sin undervisning.
Friluftsliv i skola och samhälle
Studiens syfte var att kartlägga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utsträckning rekommenderas av sakkunniga på området till brukare med kognitiva svårigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frågeställningar var att undersöka vilka diagnos- och åldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjälpmedel som rekommenderas. Kartläggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkät. Målgruppen för kartläggningen var de som arbetar med kognitiva hjälpmedel inom Sveriges landstings hjälpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).
Varumärkespersonlighet hos en kommun
Vi har undersökt en kommuns personlighet med hjälp av en teori utformad av J. Aaker. Teorin listar ett antal personlighetsdrag som vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur invånare i kommunen anser att kommunen passar in på dessa. Vi har undersökt två olika grupper, invånare i kommunen och anställda på kommunens olika förvaltningar för att se om det fanns någon skillnad däremellan. Skillnaden vi fann var väldigt liten.
Specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om kompensatoriska hjälpmedel, ur ett likvärdighetsperspektiv
Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll.
Ambulanssjuksköterskans upplevelser av snabbspår : En enkätstudie
Utvecklingen av nya vårdkedjor, s.k. ?Fast-track? eller snabbspår, sker ständigt vilket bidragit till minskade väntetider och höjd kvalitet på akutsjukvården. Med det snabbt ökande antalet snabbspår har också ambulanssjuksköterskans ansvarsområden utökats, vilket gör det viktigt att ambulanssjuksköterskan får bra stöd från organisationen och att deras tankar kring snabbspår kommer fram. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av stress vid arbete med snabbspår.
Aktiveringspolitikens effektivitet : En undersökning om aktiveringskrav och dess påverkan på individers benägenhet att träda in i socialbidragstagande
År 1998 ändrades den svenska socialtjänstlagen vilket innebär att kommuner numera själva kan välja att tillämpa striktare regler gentemot individer som uppbär socialbidrag. Syftet med denna undersökning är att pröva huruvida ett striktare förhållningssätt till utbetalning av ekonomiskt bistånd påverkar individers benägenhet att träda in i socialbidragstagande.Resultatet tyder på att hårdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare där den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushåll med barn..
Hur följer kommuner upp projekt? En granskning av uppföljning av cykelprojekt i Linköping och Norrköping
Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter.
Genuspedagoger - en studie om genuspedagogers beskrivna uppfattningar om sitt syfte och arbetssituation
Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jämställdhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta är för dålig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger på uppdrag av regering och riksdag. Vårt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger från olika kommuner. De är alla kvinnor och utbildade till lärare, där förskolan, grundskolan och gymnasiet är representerade.
Bebygga eller bevara? : samhällsekonomiska faktorer vid kommunal planering av åkermark
Under senare delen av 1900-talet har antalet tätorter såväl som tätorternas invånarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tätorternas yta, vilket har lett till att åkermark tagits ur bruk för att istället bebyggas. Samtidigt är intresset för närodlat och hållbar användning av naturresurser mycket stort bland både konsumenter och kommuner, vilket innebär en konflikt mellan kommunens val att bebygga åkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mål och att bevara åkermark för att ta hänsyn till mer långsiktiga, ekologiska värden.
Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som påverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga åkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar beslutet att bygga på åkermark. Undersökningen gällde dock endast bostadsbyggnation på åkermark.
Studien är uppdelad i två delar. Först gjordes en litteraturgenomgång av vilka kostnader och nyttor som tätortsexpansion på åkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.
Hur används folkhälsorapporter? : Intervjuer med folkhälsointresserade landstingspolitiker i Stockholm
Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar.
Hållbar byggnad med hänsyn tilltrafikbuller Utformning av ett bostadshus i ett trafikerat planområde i Örebro
De flesta av Sveriges kommuner har ett mål där de strävar efter att bygga ett hållbart samhälle, vilket innebär att man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. Målet med detta är att dra nytta av de obebyggda områdena i stadsbilden genom att bygga nytt. Eftersom de tysta sidorna av byggnaderna ska ligga på en ljudnivå under 45 dB(A) har det här examensarbetet behandlat de möjliga lösningar som kan tillämpas vid bullerdämpning. En platsinventering har utförts där de olika förutsättningarna har studerats, och där resultaten av studierna har granskats med syfte till att planera en vision.Nyckelord: Bullerdämpning, bostadsutformning, platsinventering.
Den utdragna byggprocessen - En studie av utredningar i planprocessen
Under de senaste åren har planprocessen legat i fokus. I Stockholm råder en stor bostadsbristoch de långa planprocesserna som kan sträcka sig upp till fem år eller mer har medfört att ettantal utredningar och rapporter har genomförts för att se vari problemen ligger. De långa ochkomplicerade planprocesserna medför även att konkurrenssituationen mellan byggherrarpåverkas då enbart de större byggherrarna har den tid och resurser att genomgå dennautdragna process. I den nya plan- och bygglagen som infördes 2 maj 2011 fanns en delförändringar som hade som mål att effektivisera denna process men än finns det utrymme förförbättringar.I vårt examensarbete har vi analyserat tre projekt i tre olika kommuner för att se huruvida deutredningar som krävs skiljer sig mellan kommunerna. Kommunerna vi har valt är Stockholm,Solna och Södertälje och för att få en mer nyanserad bild har vi pratat medstadsbyggnadskontoret i Södertälje kommun samt två exploatörer i Stockholm och Solna omderas syn på processen.
Uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner
Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur
uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är
syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att
undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och
Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis
har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande
problemformulering används för att ta reda på syftet:
Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska
storstadskommuner?
En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs
inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.
Kvinnokonventionen- självklar men frånvarande. : En kvalitativ studie om implementering av Kvinnokonventionen
The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work.