Sökresultat:
18184 Uppsatser om Kommuner - Sverige - Sida 44 av 1213
Hur påverkar de nya energihushållningskraven byggprocessen i framtiden?
Mycket har hänt i Sverige sedan de första vattenkraftverken bildades i början på 1900-talet. När vi nu gått varvet runt gällande energiformer finner man att vattenkraften är den enda energiformen som består. Olja är en icke-förnybar energikälla och bidrar till miljöförstörelse, kärnkraft är ren men farlig och samhällskänslig energiform som är under avveckling i Sverige. Sverige är långt framme i energitänkande, och när nu tillgången på ?svensk? energi blir mindre i och med avveckling och priser som ökar när de marknadsanpassas med övriga Europa, måste vi som bor i Sverige minska energikonsumtionen..
Aktiveringskrav ? rätt incitament? : En ekonometrisk studie av aktiveringskravens effekt på socialbidragstagare
I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.
Människohandeln i Sverige
Runt om i världen faller allt fler kvinnor offer för människohandel. I Sverige avslöjar polisen mellan 200-500 fall av människohandel årligen, men det är svårt att veta hur mycket av denna illegala verksamhet som sker i det fördolda. Eftersom detta är ett internationellt brott som ofta är gränsöverskridande, sker de flesta insatserna mot människohandel i samarbeten mellan länder och med organisationer som ex. Förenta Nationerna. Men människohandel är dock ett växande problem i Sverige idag och jag ville istället undersöka vilka nationella insatser man tagit till mot människohandel i Sverige.
E-handel i Automationsföretag
Syfte:Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation. Metod:Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter.
Idrottslärares attityder gentemot friluftsliv i skolan : En kvalitativ studie om hur friluftsliv upplevs och bemöts av idrottslärare
Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer av lärare som bedriver undervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år. Syftet med studien är att tolka och förstå dessa lärares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. Utifrån nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lärare finner det svårt att tillämpa utförde vi ett antal intervjuer med lärare från olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar på hur man tidigare sett på och arbetat med friluftsliv på olika sätt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att få reda på lärarnas åsikter kring ämnet friluftsliv.
Samordnad distribution i Växjö kommun : - Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser
Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra tillatt värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärderav största vikt.Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket attleva upp till.
E-fakturor: implementeringsprocessen i offentliga verksamheter
Vårt samhälle präglas av ständig förändring vilket medför att organisationer måste förändras i takt med det för att klara av en alltmer internationaliserad och hårdnad konkurrens. På senare tid har organisationer förändrat sina arbetsprocesser med hjälp av ny teknik. En större andel av alla kommuner har idag infört någon form av e-handel i sin verksamhet och övergången till elektroniska fakturor kan ses som ett första steg med tanke på de effektiviseringar som uppstår. Denna studie syftar till att undersöka utifrån ett organisatorisk perspektiv några utav de förutsättningar som behövs för att organisationer på ett effektivt sätt ska kunna implementera elektroniska fakturor i sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att jämföra om skillnader finns mellan en större och en mindre organisation vid införandet.
Anmälningsbenägenheten hos förskolepersonal : barn som far illa
Syftet med studien har varit att se till förskolepersonalens anmälningsbenägenhet gällande barn som de misstänker far illa. Tanken med undersökningen var att få en ökad kunskap och förståelse för skälen till att man inte anmäler trots att man lyder under anmälningsskyldigheten. Frågeställningarna inför undersökningen var: Hur hög är anmälningsbenägenheten hos förskolepersonal när det gäller barn som far illa? Av vilka skäl anmäler personalen inte vid misstanke att ett barn far illa? Är det skillnader i anmälningsfrekvensen om personalen inte anser att barnets situation är av allvarligare grad? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar valde jag ut ett antal kommuner spridda i landet, Malmö, Ekerö och Avesta. I dessa kommuner valdes nio förskolor ut, tre i respektive kommun.
Tidsaspekter pa? planprocessen : Ja?mfo?rande fallstudier av Tyskland och Storbritannien
Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.
Vad styr planering av lekplatsutbud i svenska kommuner? : en studie av 12 lekplatsprogram
Arbetet innehåller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga är också medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jämför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrån barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar även genom studier av lekplatsprogrammen på vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner är att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utsträckning detta verkligen sker går inte att utläsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt säkerhetsföreskrifter och krav om tillgänglighetsanpassning.
Lokalt strategiskt folkhälsoarbete - En litteraturstudie av hälsokonsekvensbedömning som metod
Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de
kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk
konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete
och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås.
Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet
i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara
modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt
hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för
planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level
Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa
system som kan ge svar på den frågan.
Syftet med studien var att analysera på vilket sätt hälsokonsekvensbedömning
som metod har utgångspunkter i ett strategiskt folkhälsoarbete i kommuner
utifrån ?Five-Level Framework?.
Studien genomfördes som en litteraturstudie.
Sju äldreboenden i Enköping kommun : En granskning av nyckeltal, riktvärden och internhyressystemet.
I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivån för en grupp äldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhållskostnadsnivåerna är jämfört med kommunala äldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna på Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhålla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhåll, mediaförbrukning, administration jämförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur väl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jämföra styrdokumentet mot tillgänglig litteratur. Enköping har historiskt sett lagt låga summor på både planerat och avhjälpande underhåll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, låga hyresintäkter jämfört med många andra kommuner i Sverige.
Avfallsminimering i Sverige
Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfalloch halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna.EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvändning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster. För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.
Bring Your Own Device i kommun- och landstingsnätverk : En undersökning om dess utbredd
Något som har blivit en stor fråga på sistone där arbetsgivare tvingats ta ställning är huruvida anställda har tillåtelse att använda sina privata enheter på arbetet eller inte. Användandet av smarta telefoner och surfplattor i privatlivet har på bara några år ökat relativt drastiskt. I och med detta så har viljan också blivit större bland arbetare att kunna utnyttja sina privata enheter även i arbetslivet. Detta fenomen kallas för Bring Your Own Device och implementationen av detta kan orsaka vissa problem och kan exempelvis påverka nätverkssäkerheten. Arbetet ämnade, att genom en enkätundersökning, undersöka hur pass vanligt det var att man tillät privata enheter i arbetet bland Sveriges kommuner och landsting.
När socialtjänsten stoppar huvudet i sanden : En studie som belyser hur hjälp och stödinsatser för äldre brottsoffer kan se ut i Sveriges kommuner
Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..