Syfte med uppsatsen är att belysa arbetshälsovård och hälsobokslutsarbete i Finland, genom att undersöka hur två kommuner i Finland använder sig av företagshälsovård samt hälsobokslut som ett verktyg och resurs att styra samt utveckla verksamheten. Jag tittar även närmare på ett projekt, Druvan modellen, som har genomförts på en av dessa kommuner. Min uppfattning är att näringslivet och arbetslivet kommer att möta en del utmaningar i framtiden till exempel 40-talisternas pensionering och ökad antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Ökat antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar kostar stora pengar till samhället, som gör att man borde hitta ett sätt att förebygga och minska dessa. En viktig fråga är hur man då kan effektivisera arbetsmarknaden utan att bränna ut den arbetsföra befolkningen.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Studiens intresseområde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmäklare. Fastighetsmäklare i Sverige är en yrkesgrupp som använder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bärbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förändrat yrkesgruppens arbetssätt och påverkat denna yrkesgrupp markant. Det här gör att fastighetsmäklaren är beroende av att tekniken fungerar och har behov av välfungerande support vid uppkomna problem.

I Sverige har ambulanssjukvården de senaste åren utvecklats från att vara en ren transportorganisation till att vara avancerad prehospital akutsjukvård. Kompetensen i dagens ambulanser är mycket högre än för bara några år sedan. Känner allmänheten till denna utveckling? Används ambulanssjukvården till det som den är tänkt till? Undersökningar visar att ambulanspersonal anser att ambulansen ofta utnyttjas på fel sätt. Det saknas forskning om vad allmänheten tror att ambulansen är till för.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Stockholms spårvägar växer i allt snabbare fart, och det är allt fler kommuner som är intresserade av den typen av transportmedel. Något som idag är en brist inom spårvägsindustrin i Stockholm är kunskap och erfarenhet om spårvägsämnet. Drift och underhåll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan Tvärbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspår i mångmiljonbelopp.Då det förekommer olika förutsättningar som måste tas hänsyn till i form av buller, mån om plats och geoteknik finns det många konstruktioner att välja mellan när en spårväg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlätta val av spårvägsinvesteringar i framtiden.

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat.

REFERATMänniskan har i tusentals år använt sig av hästen. En utveckling har skett där människan från början jagat hästen och sett den som föda, till att använda den till sport och hobbyverksamhet. Däremellan var hästen ett viktigt redskap i det dagliga lantbruket, men den ersattes sedan av motordrivna fordon. Även om människans sätt att använda hästen har varierat kvarstår det faktum att hästens naturliga behov behöver tillgodoses för att den ska må bra. År 2010 finns det 363 000 hästar i Sverige och uppstallning nära tätbebyggt område blir vanligare.

Leksands kommun behöver inventera sina höjdfixar eftersom ingen vet vilka som finns kvar i orubbat skick. I samband med inventeringen planerar kommunen att koordinatbestämma höjdfixarna med hjälp av GNSS. Om nu allt detta ändå måste göras, varför inte då passa på att gå över till Sveriges nya höjdsystem RH2000? Författaren fick i uppdrag att ta reda på vad som behöver göras inför en omräkning och ta kontakt med andra kommuner för att se hur de har löst problem som uppkommit i arbetet med att byta höjdsystem.En arkivsökning har gjorts för att påbörja de två tabeller, punkttabell och mätningstabell, som Lantmäteriet i Gävle behöver för att kunna ta fram ett eller flera skift. Skift är namnet på det som behöver läggas till eller dras ifrån för att höjderna ska transformeras till RH2000.

E-demokrati är ett förhållandevis nytt forskningsområde med stor utvecklingspotential. Det handlar om den demokratiska dimensionen av området som kallas e-förvaltning (e-government). Det innefattar de politiska diskussionerna som sker med hjälp av informationsteknik. Informationstekniken skapar kommunikationskanaler mellan politiker och medborgare. Ett exempel skulle kunna vara ett forum på Internet där det är möjligt att diskutera politiska frågor.

Syftet med denna studie var att jämföra antalet anpassade utomhuslekplatser i Norrlands kommuner sedan 2001, och få svar på de ansvarigas uppfattning gällande tillgänglighet och anpassning, då tidigare studier visat på brister gällande dessa områden. Barn med funktionsnedsättning riskerar att uppleva social isolering och diskriminering om utomhuslekplatsers fysiska miljö skapar barriärer. Enligt funktionshinderpolitiken ska Sveriges allmänna platser och byggnader vara tillgängliga för alla år 2016. Metod: En enkätundersökning med mixad metod genomfördes där enkäter postades till de ansvariga för utomhuslekplatser i Norrlands 54 kommuner. Resultat: Resultatet jämfördes genomgående med en studie från 2001.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas skolresultat.