Detta examensarbete är utfört på Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå i syfte att undersöka hur motivation, målarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer från ledningen är det samma som kommer ut på golvet. Utöver detta innehåller studien intervjuer av ledning och medarbetare på Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nämnda verksamheter har valts ut på grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa områden. Datan har sedan använts för att kunna se hur andra verksamheter än pappersindustrin, arbetar med dessa frågor. Studien avslutas med förbättringsförslag som är uppbyggda utifrån det resultat som framkommit i analysen.

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen Linnéuniversitetet, VäxjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begränsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hårdare än tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmärksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmån för bland annat elevers hälsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begränsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintäkter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

Lund är beläget i ett högintensivt jordbruksområde i sydvästra Skåne och andelen allemansrättslig mark i det tätortsnära landskapet är liten. För att tillgodose stadsinvånarnas behov av rekreation är tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgängligörandet av åkerlandskapet utanför staden är så kallade beträdor. Beträdor är smala strängar av insått vallgräs som lämnas obrukad längs åkerkanter och kan fungera som gångstråk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Lunds kommun, med hjälp av beträdor, arbetar med tillgängliggörandet av det stadsnära jordbrukslandskapet för dess invånare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvårdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll beträdor spelar i planeringsarbetet.

Den 1 januari 2006 infördes ändringar i rättegångsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa ändringar är den nya DNA-lagen. Syftet med ändringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna fastställa identiteten och binda eventuell gärningsmän till brottet samt att polis och åklagare med hjälp av DNA-tekniken kan få fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten är att ta reda på om polismyndigheterna skickat in prover i den utsträckning det finns resurser för.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion.

AbstractThe purpose of this research is to examine which methods the municipality of Örebro recommends its schools to use in their work against mobbing and bad treatment, and to see if the school investigated follows these guidelines. By means of interviews I will examine which methods the Group for Equal Treatment at the school has found effective when dealing with these issues. My conclusions are that the municipality of Örebro clearly states what is important for the schools to work with, and a lot of effort has been put into creating a common model for all schools to use, in order to fulfill the goals of the law (2006:67) which forbids discrimination and any other kind of bad treatment of children and students. The school investigated follows the municipality guidelines to great extent. Early on the Group for Equal Treatment, including both principals, teachers and students, worked out a detailed plan for equal treatment. The Group for Equal Treatment mentioned some successful methods to use against mobbing and other forms of bad treatment. One of these methods is the annual theme week where the students get to participate in outlining the contents. Another success factor is to establish a good atmosphere between teachers and students, which is possible only if the teachers have time and opportunity to get to know their students. My examination shows that it is important to have a well thought-out plan to follow, but it must be adjusted to the needs and preconditions of the school in question..

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Tidigare forskning finns inom området för polisens narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrån polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat från tidigare forskning är bland annat att polisen ingriper mest mot användningen av narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har också visat sig som ett allvarligt hot, särskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig även vara den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Det som eftersöks i denna studie är att få en förståelse av beskrivningarna om polisens roll som narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjälp av en frågeguide.

Titel: Är alla i kommunhuset politiker? En studie kring medborgare och samhällsinformation.Författare: Lovisa Fasth och Kajsa SäverströmUppdragsgivare: Partille kommunKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 38Antal ord: 11632Syfte: Att undersöka hur kvinnor med barn i Partille kommun förhåller sig till lokal samhällsinformationMetod: Kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analysen baseras på åtta stycken kvinnor med barn boende i Partille kommunHuvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov är centralt för deras kontakt med kommunens webbplats. Behovet av viss information gör att de söker sig dit och känner därefter att behovet blir tillfredställt. Vidare visar studien på att målgruppen har stor tilltro till Partille tidning och att den är deras huvudkälla för lokal samhällsinformation. Det finns tendenser som visar på en osäkerhet inför vad för sorts information kommunens webbplats kan erbjuda.

Syftet med studien var att beskriva i vilken grad vårdpersonalen närmast vårdtagaren på kommunens särskilda boenden visade följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.Studien genomfördes genom icke deltagande observationer efter ett fastställt observationsschema. Observationerna genomfördes på 73 vårdpersonal vid sex särskilda boenden i två skilda kommuner i Mellansverige. Datainsamlingen utfördes under perioden juni 2007 ? februari 2008.Huvudresultatet visade att följsamheten gällande basala hygienrutiner och klädregler var bristfällig. Endast 10 av 73 observationer gällande basala hygienrutiner visade korrekt följsamhet.

Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.

Examensarbetets uppdrag är att skapa en bild av dagens situation gällande duglighet vid de två bearbetande verkstäderna TMA och TMG. Vidare ska en analys av duglighetsarbete i dagsläget utföras och en modell för hur arbetet kan ske i framtiden tas fram.Syftet med examensarbetet är att erbjuda berörd personal vid Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna en modell för arbete med duglighetsstudier och uppföljning så att dugligare processer kan uppnås. Det primära syftet är att skapa rutiner så att man fortsätter arbetet efter ett duglighetsindex beräknats och inte endast konstaterar att resultatet är bra eller dåligt. I efterarbetet ska man försöka koppla bidragande faktorer från ett otillfredsställande utfall till de 4M:en (Maskin, Människa, Metod och Material).På CMP sker självklart ett kontinuerligt kvalitetsarbete då ett av Volvos starka kärnvärden är kvalitet, men trots det ständiga arbetet når man inte alltid de uppsatta kvalitetsmålen. Ett steg i att förändra situationen är införandet av ?The CMP Zero Tolerance Program? som är ett led till att förbättra kvaliteten och sänka antalet defekter till 600 PPM.

Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats är säker. År 2009 gjordes ändringar i den svenska livsmedelslagen där bland annat kraven försvann på att verksamhetsutövare måste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte måste de kunna bevisa att de har tillräcklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltså en egen kontroll av verksamheten, skapas säkra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll.

Hemlösheten i Malmö har blivit ett stort problem, antalet hemlösa har under år 2011 ökat med 15 %. Fastighetskontorets Lägenhetsenhet som förvaltar bostadssociala kontrakt, har inte möjlighet att klara av den ökade hemlösheten utan utomstående hjälp. Det krävs att fler fastighetsföretag är med och samarbetar. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur fem fastighetsföretag i Malmö arbetar med kommunens Lägenhetsenhet. Studien undersöker vilka för- och nackdelar det finns i samarbetsprocessen.