Sökresultat:
2424 Uppsatser om Kommunens rutiner - Sida 42 av 162
Planeringsstudie för projektering av regionala cykelvägar
Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.
Hemtjänstpersonals erfarenheter av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik
Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.
Sugteknik i endotrakealtub och trakealkanyl
I den dagliga kontakten med patienter med endotrakealtub och trakealkanyl som respiratorbehandlas noterades tendens till oförväntade tecken på luftvägsstopp. Syftet var att genom en litteraturstudie med systematisk metodansats identifiera beskrivna sugtekniker för att säkerställa fria luftvägar på patienter med endotrakealtub/trakealkanyl. Resultatet visar en fördel med att använda böjd sugkateterspets för att nå en specifik lunga och att slutet sugsystem inte är mer effektivt än öppet avseende mängden uppsuget sekret samt antal sugtillfällen. Ett visst mått av rutinmässig sekretsugning per dag är till godo för patienten trots avsaknad av sekret. Att arbeta utifrån nationella riktlinjer är säkert bra men det är också nödvändigt att respektive klinik med dess kategori av patienter förhåller sig kritisk och vid behov utfärdar lokala föreskrifter och rutiner..
Skillnader i hur riktlinjer styr olika handläggare
Politikerna i kommunen är de som har ansvaret för hur äldre- och
handikappomsorgen ser ut. Det är politikerna tillsammans med tjänstemännen
som tar fram riktlinjer och rutiner som handläggarna ska arbeta efter.
Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens
behov blir åsidosatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns
skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handläggares bedömning.
Hypotesen är att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer än
biståndshandläggarna. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning bland 50
handläggare inom äldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, Västerbotten,
Västernorrland och Jämtland. Resultatet visade att det finns en skillnad
bland handläggarna, och handläggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av
riktlinjer, skillnaden är dock liten.
.
Friluftsplaner - en hjälp för friluftslivet
Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets
intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte
finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla.
Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om
friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan
plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka
flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten
analyserades och jämfördes sinsemellan.
Miljöutredning av Scandiaconsult och verksamheten i fastigheten Kapellgränd 7
?Miljöutredning av Scandiaconsult och verksamheten på Kapellgränd 7? heter denna rapport som skrivitsav Lena Fridlund som ett examensarbete på Väg och Vattens civilingenjörsutbildning på KTH iStockholm.Intervjuer med personal, kunder och andra intressenter har genomförts för att i rapportens första del få ettrelevant underlag för att ta fram miljömål, miljöpolicy och förslag till rutiner för Scandiaconsult iStockholm.Slutsatsen av den har delen av arbetet är att för Scandiaconsult är en av de viktigaste miljöaspekternaprojekteringen och de effekter som den medför. Därav den andra delen av rapporten där riktlinjer förprojekteringen finns diskuterade. I denna del ingår även riktlinjer för avfallshantering, med motiveringenatt det är en aspekt som engagerar många och som är relativt lätt att åtgärda på kort tid. Miljöplaner börupprättas för alla de områden där en förändring, eller en kontroll av verksamheten, är lämplig.Den sista av de tre delar som rapporten består av behandlar all den verksamhet som bedrivs påKapellgränd 7 och ska hjälpa fastighetsförvaltaren Arsenalen att hitta de problem som finns i byggnaden.Här har inte aspekterna värderats utan bara identifierats.
Energikartläggning för energiledningssystem: Holmen Paper,
Hallsta
Syftet med examensarbetet har varit att genom kartläggning av energianvändningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lägga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. Målet med ett energiledningssystem är att säkerställa företagets ständiga utveckling och effektivisering av energianvändningen. Viktig kunskap som systemet skall säkerställa är bland annat hur man kan förbättra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhälle kan förbättras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS 62 77 50. Utgångspunkten har vidare varit att till så stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö.
Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix
Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.
Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix
Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för
kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra
goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor.
Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är
försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv.
Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka
produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete.
Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot
bonussystemet.
O?gonblick fra?n La?rkskogsva?gen : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete
I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.
Arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltäckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvändighet vid teammöten?.
Ett spårvägssystems förutsättningar som stadsbildande element - tillämpning för spårväg till Ensjön i Norrköping
Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med
spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En
detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd.
Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön.
Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en
stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.
Kundrelationen mellan byggherre och entreprenör under garantitiden vid flerbostadsbyggande
Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd måste hänsyn tas till vad denne har för önskemål och är villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga på att leverera det kunderna efterfrågar. Kunderna är ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren är överlämnad. Det är främst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstår.
Polyfarmaci hos den äldre människan
Allt fler läkemedel framställs som kan förbättra människors hälsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till läkemedelsanvändning. Främst hos äldre personer som intar flera läkemedel samtidigt, vilket benämns polyfarmaci. En orsak till polyfarmaci är att äldre ofta har flera sjukdomar som kräver medicinsk behandling. Andra orsaker är bristande rutiner för uppföljning av läkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att äldre kan ha olika förskrivare.
Polishandräckningar : en jämförelse mellan Umeå och Skellefteå
Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan utvecklas.