För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ett skyddsnät vad gäller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta är hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invånarna hjälp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som är kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsägare är skyldiga att åtgärda störningar i hyresrätts huset enligt hyreslagen . Som en sista åtgärd avgör fastighetsägaren om en uppsägning skall verkställas men då måste de även underrätta socialnämnden .

När alkoholen kommer närmare- om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

BakgrundSjuksköterskor ansvarar för att bedöma om en patient har smärta, vilket kan vara utmanande om patienten har svårt att kommunicera. För att bidra med mer kunskap kring detta uppfattades ett behov av att undersöka vad sjuksköterskor inom olika verksamheter har för erfarenheter kring att bedöma smärta hos dessa patienter och deras tankar kring smärtskattning som omvårdnadsåtgärd.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring smärtskattning av patienter med nedsatt förmåga att kommunicera.MetodSemistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom olika verksamheter i Umeå och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatVi identifierade erfarenheter som sammanställdes inom åtta olika kategorier fördelade på fyra domäner. Centrala iakttagelser är att smärtskattning bör ske med välfungerande metoder och att smidiga rutiner för deras användning är viktiga. Det behövs mer kunskap om smärtskattning för att kunna komplettera de erfarenheter som finns. För att förbättra kvaliteten bör likaså hänsyn tas till nackdelar med alltför stela arbetssätt för att inte den personliga kunskapen och viljan ska gå förlorad.

De positiva interna aspekter som identifieras är: Förändringsbenägenhet inom ledningen, produktionens outnyttjade kapacitet, tillfredsställda anställda, möjlighet att påverka arbetssituationen, invanda mönster och rutiner, öppen attityd till utökning av personalstyrka ur ledningens perspektiv, positiv inställning till familjeföretagandet, tillit mellan familjemedlemmar, kunskap inom flera arbetsområden, möjligheten att fritt få uttrycka åsikter samt ansvarstagande.De negativa interna aspekter som identifieras är: bristande kännedom om företagsekonomiska termer, avsaknad av officiellt ansvarig person för produktionen, beslutsfattande utanför arbetstid, avsaknad av dynamik i diskussioner i styrelsen, likartade tankesätt, avsaknad av affärsidé och vision, uppfattning av att en vision inte är behövlig, avsaknad av gemensam uppfattning om företagets centrala verksamhet, bristande kommunikation samt kortsiktigt målperspektiv.De strategier som genereras av TOWS-matrisen är: att ta vara på och främja personalens invanda mönster och rutiner, utnyttja möjligheten att uttrycka åsikter, värna om öppenheten gentemot utökning av personalstyrkan, skapa dynamik i diskussioner, anställ en ansvarig person för produktionsavdelningen, skapa en gemensam affärsidé och vision, uppmärksamma värdet i att haen vision, förbättra kommunikationen samtliga anställda emellan samt att sprida kunskap om företagsekonomiska termer till samtliga i ledningen..

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder.Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder.Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder.

Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) har om arbetslag stämmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar. Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens åsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkäter. Min undersökning pekar på att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. Däremot finns det olika åsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F ? 9 perspektiv, dock så finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i årskursbaserade arbetslag. Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag,.

Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..

Introduktion: Äldre bor idag kvar längre i sina hem vilket ofta medför ökade vårdbehov och kraven på sjukvård, speciellt hemsjukvård ökar med detta. För att hemsjukvårdens sjuksköterskor ska kunna ge en optimal vård krävs en väl utförd vårdplanering där informationsöverföringen mellan de olika leden fungerar så ingen viktig information faller bort under vägen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av informationsöverföring till hemsjukvården i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i forskningsprojektet "Äldre och samordnad vårdplanering". En kvalitativ metod men en induktiv ansats användes.

Vi blir allt mer beroende av informationssystem och den information de producerar. Detta medför ett ökat behov av att denna information är av hög kvalité. Om det är tveksamhet vilken kvalité det är på in- och utdata söker vi ytterligare information för att bli övertygade. Olika krav ställs på informationssystemen för att användarna och system skall fungera tillsammans på ett tillfredställande sätt. Genom systemförvaltning finns möjligheter att påverka förutsättningarna för användarna att skapa data men hög kvalité.

Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad Open Source är och försöka kartlägga hur användningen av Open Source-program ser ut på de svenska folkbiblioteken.Jag tittar även på vilka Open Source-program som kan vara aktuella för ett bibliotek att titta närmare på. Resultatet visar att Open Source inte används i någon större utsträckning men att man är positivt inställd till rörelsen. Några få program har börjat användas men man är orolig för hur supporten fungerar för Open Source-program, sen verkar biblioteken inte ha någon större kontroll över vilka program som faktiskt används utan är styrda av de regler som kommunens IT-avdelning har satt upp..

Målet för handikappolitiken i Sverige är att alla människor med funktionshinder i alla åldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade människor att vara helt delaktiga i samhällslivet, vilket även omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att studera övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Ambitionen är även att lyfta fram hur elever inom särskolan ser på sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för särskoleelever att få ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesärskoleelever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Som slutdel inom utbildningsprogrammet ?Arbetsledning inom bygg och anläggning? ingår kursen verksamhetsförlagd utbildning. Kursen handlar om ett praktiskt lärande inom ett mark-, byggentreprenadföretag. De viktigaste uppgifter som kursen omfattar är en analytisk undersökning om företagens sätt att utföra nya projekten, deltagande vid förberedande och utförande delen. Som ett resultat av undersökningen skulle en rapport skrivas där ett problem skulle lokaliseras och eventuella förbättringar föreslås.