Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige 2004 var högst i Västeuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, delvis på grund av förändrade krav och därmed brister i läkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken Kärnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbättra kvaliteten på läkarintygen, skapa mål och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: Utifrån ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbättringsområden på informationsutbyte till patienter och läkare samt utformande av mål och skriftliga rutiner.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen.

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa.

SyfteSyftet med uppsatsen är att visa på skillnader i vårdens syn på vad god vård för en kvinna med missfall är, och vad kvinnan själv upplever att hon behöver. Syftet är även att belysa vilka föreställningar som finns om missfall, från vårdens respektive kvinnans sida. Frågeställningar Vad finns det för föreställningar om tidiga missfall hos barnmorskor?Vilka rutiner finns vid tidiga missfall och var har de fokus?Vilka föreställningar har kvinnor med tidiga missfall av sin upplevelse? Metod Halvstrukturerade intervjuer med fyra barnmorskor från tre olika sjukhus samt tre kvinnor med erfarenheter av tidiga missfall.Resultat Vårt resultat visar att barnmorskornas föreställningar om tidiga missfall domineras av det medicinska perspektivet så också rutinerna som de har att förhålla sig till. Det finns en medvetenhet hos de enskilda barnmorskorna om det känslomässigt svåra i det som kvinnorna går igenom.

Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssäkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmätning av avgränsade delar inom äldreomsorgen i Båstad kommun. Vårt uppdrag var att undersöka kvaliteten på ett projekt kallat ?Hemteamet?. Ett mätinstrument togs fram med utgångspunkt från aspekter som är viktiga att beakta vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara på våra frågeställningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkät.

Problembakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är att fokusera på detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill säga de förluster som dåligakreditbedömningar innebär. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjälp av välutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterär det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. Således blirinternrevisionsavdelningen en viktig länk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gå till. Dessutom studeras vilket värde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad.

Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder. Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.