Att drabbas av kronisk sjukdom innebär många förändringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. Att få diagnosen innebar förändring, att känna oro, rädsla och osäkerhet, att känna sig ensam och nedvärderad, att känna skuld och orenhet, att ha dålig hälsa och känna sig begränsad, att känna stöd och trygghet och att sträva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vändpunkt i livet men orsakade också rädsla för stigmatisering och osäkerhet över vad som skulle hända.

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

En kommun är ett viktigt organ i vårt samhälle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bästa. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krävs således ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förväntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte är att tillhandahålla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan är en mycket värdefull grund för de beslut kommunen tar.

I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan.En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.

Min utgång i denna uppsats är att undersöka hur politiker i kommunfullmäktige i Uppsala som röstat för en lågprisflygplats på Ärna i maj 2009, vilket går emot kommunens klimatmål och kommunens eget styrdokument, rättfärdigar sitt agerande. För att komma så nära deras egna röster som möjligt har jag både använt mig av deras egna insändare i den dominerande lokala nyhetstidningen, Uppsala Nya Tidning (UNT)och transkriberat radiointervjuer med dem, som gjorts av Sveriges Radio Uppland, under det aktuella året 2009. Mitt syfte i uppsatsen är att blottlägga hur politikerna konstruerar sina kritiker, som i sin tur leder till skapandet av en specifik position för politikerna själv. Med hjälp av Simone de Beauvoirs teorier om det manliga och universella subjektet och med en diskursanalytisk metod kunde jag kartlägga hur vissa återkommande teman användes för att situera kritiker av politikernas beslut som ?de andra?.

Syftet med studien var att via distriktssköterskors berättelser undersöka hur BVC sköterskan upptäcker fysisk och psykisk misshandel av barn och vilka åtgärder som vidtas i arbetet med barn där misshandel misstänktes samt hur de upplevde detta arbete. Metoden var en beskrivande design med kvalitativ ansats där åtta BVC sköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att BVC sköterskan använde sig bl.a. utav parametrar, observationer iakttagelser samt sin magkänsla för att upptäcka barnmisshandel.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa den samlade kunskapen om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp. Vi utgick utifrån tre frågeställningar som var: Vad är sjuksköterskans ansvar? Vad innebär långvarig fasta för patienten? Hur ser sambandet ut mellan forskningsresultat och klinisk praktik? I litteraturstudien valdes tretton vetenskapliga artiklar till analysen vilket resulterade i fem kategorier vilket redovisas under varje frågeställning. I resultatet framkom att sjuksköterskan ansvarar för individualiserad vård och att uppdatera och utarbeta rutiner. Patienten får fasta längre än nödvändigt och att långvarig fasta har psykologiska och fysiologiska konsekvenser.

En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.

Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga fickparker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av fickparker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens parker ligger i tätorten nära centrum.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.