Sökresultat:
660 Uppsatser om Kommunalt fastighetsföretag - Sida 36 av 44
Ekologisk dagvattenhantering : - ett anpassat och utarbetat ekologiskt dagvattensystem för kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, HÀssleholms kommun, SkÄne lÀn
Kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, SkÄne, skall bebyggas och förtÀtas. HÀssleholms Vatten AB, har stÀllt kravet att den avrinningsvolym som fÄr komma frÄn omrÄdet efter byggnation inte fÄr överstiga 1 l/s ha. Hela omrÄdet Àr pÄ ca 2 hektar. Genom att bebygga ett omrÄde förÀndras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hÄrgjorda ytor minskar ocksÄ möjligheten för nederbörden att infiltrera och ÄtergÄ till grundvattnet.
Början pÄ allmÀnnyttans vÀg mot affÀrsmÀssighet? : AllmÀnnyttiga fastighetsbolags strategiska planering av sitt fastighetsbestÄnd
1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.
En rekryterares bedömningsproblematik i vardagen : En fallstudie om objektiv- och subjektiv bedo?mning i rekryteringsprocessen
I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.
"Vi garanterar att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr." : En undersökning om ett kommunalt beslut om tjÀnstegarantier för lÀs- och skrivkunnighet.
Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.
Att mÀta eller inte mÀta : en studie om fo?rha?llandet mellan prestationsma?tning och kulturell styrning i mer eller mindre osa?kra omgivningar
Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.
ArenavÄgen : ett kommunalt lönsamhetsperspektiv pÄ fyra multiarenor
Bakgrund och problem: Det har byggts ungefÀr 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i smÄ kommuner. Varje Är lÀgger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gÄ runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett vÀrde som inte kan mÀtas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och förstÄ kommunens syn pÄ en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska). AvgrÀnsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och dÀrmed uteslutit andra typer av arenor.
Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan
Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som
inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som
röstrÀtt och yttrandefrihet.
Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock
sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna
sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre
leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av
besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa
omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som
hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten. Studiens syfte Àr dÀrför att
undersöka etnisk mÄngfald i den kommunalt finansierade verksamheten
Kulturskolan i Karlskrona kommun.
Kapitalstrukturens inverkan pa? bankers lo?nsamhet: bevis fra?n Europa : En kvantitativ studie o?ver banker inom EU under perioden 2006-2012
Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.
Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen : En fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB Mimer
Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB MimerSeminariedatum: 2013-05-29Högskola: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhĂ€lle och Teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FĂA300)Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer KarlssonExaminator: Cecilia ErixonHandledare: Birgitta SchwartzSidantal: 36Bilagor: 4Nyckelord: CSR, kommunalĂ€gda bostadsföretag, hĂ„llbar utveckling, samhĂ€llsansvarFrĂ„gestĂ€llning:? Hur och varför arbetar Mimer med CSR?? Hur kombinerar Mimer affĂ€rsmĂ€ssighet med samhĂ€llsansvar?? Vilka förbĂ€ttringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer vĂ€ljer att investera i hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling samt undersöka om det finns nĂ„got samband mellan samhĂ€llsansvar och ekonomisk vinst.Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer frĂ„n ett urval av anstĂ€llda pĂ„ ett kommunalĂ€gt bostadsföretag.Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affĂ€rsmĂ€ssiga principer mĂ„ste ett kommunalĂ€gt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förvĂ€ntningar och krav. Mimer anvĂ€nder CSR som en sĂ€tt att förbĂ€ttra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning pĂ„ lĂ„ng sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stĂ€rka sitt varumĂ€rke och skapa konkurrensfördelar.
Röda Korset : En analys av socialt arbete utifrÄn Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersÀttning eller alternativ
MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ămne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats. Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.
VÀrdeflödesanalys i samband med layoutförÀndringar : En fallstudie pÄ Shiloh Industries
I en global marknad blir det allt mer viktigt fo?r svenska industrier att effektivisera sina produktionsprocesser genom sta?ndiga fo?rba?ttringar och en offensiv kvalitetsutveckling. Shiloh Industries i Olofstro?m vill o?ka sin konkurrenskraft genom att fullt ut implementera filosofin Lean Production i sin verksamhet och i enlighet med detta ska en helt ny produktionslayout tas fram. Studien syftar till att finna aspekter fo?r beaktning vid utformning av en produktionslayout som finner sto?d i Lean Production.
BrÀnder pÄ avfallsupplag: Tre fallstudier
Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.
Gavlefastigheters mobila lokaler - köpa eller hyra?
Syfte: Bakgrunden till uppsatsen Àr Gavlefastigheters frÄgor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa Gavlefastigheter med beslut angÄende deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som Àr lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mÄl för framtida beslut. Vi uppmÀrksammar Àven de problem som kan uppkomma angÄende dessa frÄgor. Metod: Vi har arbetat efter en kvalitativ metod dÄ den överensstÀmmer bÀst med vÄr undersökning och dÄ vi Àven inspirerats av hermeneutiken som har varit vÄrt arbetssynsÀtt. Vi har samlat in fakta genom primÀrdata i form av samtalsintervjuer och sekundÀrdata genom litteratursökningar.
Internt varumÀrkesarbete i tjÀnsteföretag : En studie om det interna varumÀrkesarbetet i fastighetsmÀklarföretag utifrÄn ett ledningsperspektiv
Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i tjÀnsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kÀrnvÀrden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas dÀrför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter pÄ fyra olika fastighetsmÀklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration frÄn A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det frÀmst handlar om att fÄ alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det anvÀnder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, sÄ som förelÀsningar och tÀvlingar. Viktigt Àr ocksÄ att ledningen upptrÀder föredömligt och att budskapen i varumÀrket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslÄr att framtida studier kan riktas mot tjÀnsteföretags uppföljning av dess interna varumÀrkesarbete.
Typhas inverkan pÄ reningsgraden av TKN, BOD5 och COD i en anlagd rotzonsvÄtmark i pilotskala.
Detta examensarbete Àr utfört pÄ plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitårio de Lajeado ? RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes tvÄ andra examensarbeten inom samma omrÄden. Det Àr menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km frÄn atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi pÄ ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjÀmningsmagasin, en syrsÀttningsbassÀng samt sedimentering.