Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skallinrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningenär riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

Arvidsjaurhem är ett helägt kommunalt bostadsföretag som hyr ut lägenheter, småhus och lokaler inom Arvidsjaur kommun. Det pågår kontinuerligt ett arbete för lägre energiförbrukning i fastighetsbranschen, detta för att energin blir dyrare och att svensk miljöpolitik mycket går ut på att minska koldioxidutsläppen och därför finns det olika styrmedel för att minska energiförbrukningen. Det låg i Arvidsjaurhems intresse att en undersökning utfördes över företagets nuvarande energiförbrukning samt förslag över hur de ska kunna sänka kostnader som är obefogat höga. Syftet med rapporten var att kartlägga samt analysera Arvidsjaurhems energiförbrukning för att kunna ge förslag på hur företaget kan sänka sin framtida energiförbrukning. I rapporten har vi samanställt alla hyresfastigheter i Arvidsjaurs tätort och dess uppvärmning, fastighetsel och vattenförbrukning och gjort en analys av varje område där vi har konstaterat vilka som är dåliga eller bra ur förbrukningssynpunkt.

Olika aktörer på fastighetsmarknaden har svårigheter att värdesätta kommersiella fastigheter på grund av den minskade transparensen på marknaden. Den minskade transparensen är ett resultat av att färre fastigheter överlåts genom köpehandling idag. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse på fastighetsmarknaden och på så vis underlätta för olika aktörer på fastighetsmarknaden att genomföra marknadsanalyser. Målet är att utreda varför vissa bolag väljer att överlåta sina fastigheter med köpehandling istället för att överlåta fastigheter genom att paketera den i ett dotterbolag. Två rättsfall har studerats för att få rättsväsendets bedömningar.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Problembakgrund & problemdiskussion: Studier utförda på aktiemarknader över hela världen tyder idag på att personer med unik information tillgodogör sig abnormala avkastningar. Detta informationsgap kallas för informationsasymmetri och de som tenderar att utnyttja gapet kallas för insiders. Tidigare studier har indikerat att informationsasymmetri påverkar bolagets interna val av informationsmetodik och därmed kan utnyttjas av personer med insynsställning för att erhålla abnormala avkastningar. Tidigare genomförda studier har funnit positiva samband mellan forskning och utveckling och överavkastning och vidare att personer som replikerar insiders handelsmönster har möjlighet att erhålla abnormal avkastning. Undersökningar kring detta på den svenska aktiemarknaden har dock aldrig genomförts, där forskare haft informationsasymmetri som en förklarande variabel för insiderhandelns avkastning.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.

Bakgrund och problem: IAS 37 trädde formellt ikraft för noterade bolag i Sverige 2005. Det medförde ökade upplysningskrav kring avsättningar och eventualförpliktelser och en anpassning till den anglosaxiska redovisningstraditionen. Avsättningar och eventualförpliktelser är bedömningsposter, vilket gjorde det intressant att ta reda på hur praktiker uppfattar de bedömningar och avvägningar företag gör vid redovisningen av posterna. Att endast begränsad forskning tidigare bedrivits inom området gjorde att vi valde att kartlägga i vilken omfattning posterna redovisas och hur väl upplysningskraven i standarden följs. Stora och små bolag har ofta olika förutsättningar och motiv vid redovisningen och vi fann det därför av intresse att undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.