Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vårt intresse av att ge frihet åt intervjupersonerna att uttrycka det de ansåg vara väsentligt. Uppsatsen är av deduktiv karaktär och en teoretisk referensram har sammanställts utifrån befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgående inblick angående hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest väsentliga vi har kommit fram till i våra slutsatser är att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka händer och låter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men där finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av målen i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som är kopplat till ägardirektiven, kan man öka motivationen.

Syfte och frågeställningar. Vårt syfte är att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det på äldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..

Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att många barn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form av modersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5 anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan. För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur ser modersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklande i mångkulturella skolor? Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tio pedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olika skolor ? båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrund Resultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik och bild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfter fram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen. Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt, men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen. Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemang från inlärarens sida.

Den tilltagande bristen på tillgängliga bostäder påverkar på lång sikt förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller därmed en viktig roll i den ekonomiska välfärden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrågan på bostäder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera hur investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslägenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som påverkar investeringsprocessen.Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jämföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat på. Denteoretiska utgångspunkten utgår från utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldär begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har både varit friskoloroch Kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrån hur de beskrev sinutbildning, lärare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska läget,användandet av medium och slogan.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet är något som diskuterats flitigt de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att föreslå förbättrade arbetssätt för en effektiv resursanvändning för vissa kommunala verksamheter. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad på intervjuer för att få reda på hur olika kommuner resonerar kring frågan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krävs dels en respekt för att budgetar inte får överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjänstemän och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omständigheter som exempelvis ett bra geografiskt läge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och därigenom höja skatteunderlaget och därigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sänker kostnaderna per brukare.

I den nya ämnesplanen för ämnet geografi har momentet GIS fått en allt tydligare plats med centrala mål som skall uppnås i undervisningen. Målen visar på att ett praktiskt arbetssätt, gärna med digitala läromedel, erfordras för att uppnå målen på bästa sätt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att få svar på denna fråga genomfördes intervjuer med sex lärare på tre olika skolor som på olika sätt bedriver undervisning i GIS.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations.

Folkhälsovetenskapligt program.

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm?s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law.

Uppsatsen är en studie av hur förvaltningsideal påverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet är under förändring. Den ger också en kort genomgång av de två vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar även ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi härigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal är under förändring.Vår metod är huvudsakligen baserad på kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stärks vår hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrån ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan på kommuner, och att förvaltningen inte strävar mot ett weberianskt ideal utan istället söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lärare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhållningssätt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville även se om de föreligger några skillnader i undervisning mellan skolor som har en särskola i sin närmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med både lärare och elever samt gjort en enkätundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lärarnas sätt att arbeta med frågor som rör funktionshinder. Resultaten visade också att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frågor som rör funktionshinder beroende på om det finns en särskola i närmiljön eller inte..

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.