Uppsatsens bakgrund är att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av äldreomsorgen i allmänhet och privatisering av äldreboenden i synnerhet. Utifrån det väcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jämförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Informanterna bestod av åtta chefer: Fyra från den privata sektorn och fyra från den kommunala sektorn.

Problemformulering: Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten.Metod:För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla.Slutsats:Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information. Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på.

Syfte: Gällande förvärv av kommunala hyresrätter har de flesta diskussioner som uppmärksammats, enligt vår uppfattning, rört ombild¬ningen från hyresrätt till bostadsrätt. Det är även det som teoretiskt finns beskrivet. Därför anser vi att vår studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyres¬rätterna kan byta ägare och de facto byter ägare utan att upplåtelseformen ändras. Vårt syfte är därför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighets¬ägare från kommunala fastighetsföretag går till.Metod: Vi har i vår uppsats delat hermeneutikernas synsätt då vi är medvetna om att vår inställning och tolkning av studien kommer att påverka vårt resultat. Vidare har vi tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vår studie grundar sig på intervjuer.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små revisionsfirmor än i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av.

Syfte: Vi ämnar beskriva och analysera svensk kommunal miljöredovisningspraxis samt identifiera målgrupper och förklaringar till varför svenska kommuner väljer att publicera en offentlig miljöredovisning. Metod: Vårt syfte besvaras dels genom en surveystudie och dels genom en dokumentstudie. Surveystudien bestod av en enkät som ställdes till samtliga Sveriges kommuner och denna erhöll 156 svar. Enkäten utformades utifrån teorier och tänkbara förklaringar till fenomenet kommunal miljöredovisning som beskrivs i uppsatsen. Dokumentstudien bestod av att undersöka 91 kommunala miljöredovisningar och deras innehåll på en övergripande nivå.

Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som strukturell tröghet.

Revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige den 1 november 2010. Inför denna avreglering spekulerades om den affärskultur som tog fart i början av 1990-talet skulle bli mer påtaglig och om företag skulle börja efterfråga andra typer av revisionstjänster. Under 2013 presenterades siffror som visade att 33 procent av den totala andelen företag valt att avstå revision. Detta bidrog till att det framstod som viktigt att studera vilka förändringar revisorer har upplevt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur individuella revisorer upplever sin roll som revisor och om den har förändras sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.

En del brott genererar stora vinster och särskilt höga summor drar till sig mer uppmärksamhet. Det blir därför nödvändigt att förvandla pengar från kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och därmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. Tvättning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens årsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmälda rapporter om misstänkt penningtvätt. Revisionsbranschen har här en betydelsefull roll för att förhindra penningtvätt, då de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstår därmed oklarheter angående revisorers handlingar vid misstanke om penningtvätt och vad Finanspolisen har för förväntningar på revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhåller sig till anmälningsplikten och Finanspolisens förväntningar på revisorn.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet.

Denna uppsats behandlar ämnet OPS och de kringliggande områden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ämnesområden som aktualiseras i huvudsak är; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala är att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket väl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkännande från EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lärdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, då detta agerande med största sannolikhet avskräcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..

Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hänsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillämpas för bokslut med räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svår att tolka i olika avseenden.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.