I samband med att musikskolorna växte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som därmed blev tillgänglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom åren kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade således denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt lärarna byggt sin undervisning på. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blåslärare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutisk synsätt.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:4.

Bilismen har länge varit en stor del av samhällsplaneringen, vilket betytt att vi människor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat våra städer på ett optimalt sätt. Konsekvenser som trängsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa välkända problem fortsätter vi att planera för bilismen där det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sådan reglering är parkeringsnormen som bestämmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun använder sig av värdeladdade ord som visar ett ställningstagande för vissa parkeringsåtgärder. Därmed är det tydligt att de båda kommunerna använder beteendepåverkande åtgärder för att exempelvis minska bilanvändandet. .

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena.

Studien behandlar hur några sångpedagoger från olika stadier ser på relationen mellan lärare och elev i den enskilda sångundervisningen. Syftet var att undersöka hur sångpedagoger på olika stadier upplevde lärare-elev relationen och hur denna kunde påverka undervisningen. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt intervjuer med sex sångpedagoger från tre olika stadier: kommunala musikskolan, gymnasieskolan samt Musikhögskolan. I litteraturgenomgången belyses lärarens ökade ansvar i relationsarbetet, relationens uppbyggnad samt relationsproblem i undervisningen. Resultatet visar att alla lärare mer eller mindre anser sig jobba med relationen mellan lärare och elev samt att de har ett ansvar i att den ska bli bra.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer.

Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettåtgärdsprogram är, för- och nackdelar samt hur de upprättas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medåtgärdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrån fyra forskares syn inomområdet.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av åtgärdsprogram samtförskollärares åsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta är en kvantitativ studie och redskapet som användes var två olikaenkäter. Enkäterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollärare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettåtgärdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna är kön densom har störst påverkan över vilka barn som har ett åtgärdsprogram.Gällande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, ålder och diagnosskiljer sig pedagogernas åsikter med rektorernas svar avsevärt.Studien belyser också förskollärarnas åsikter kring åtgärdsprogram,där de instämmer mer i fördelarna än nackdelarna..

HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras på sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skånska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material består av primärdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna består av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom området. Under studiens gång har sex större områden framkommit, vilka används för att strukturera upp studiens empiriska material.

SammandragMed detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut.

IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) är något som idag präglar vårt samhälle vilket leder till att dess användningsområden numera enbart begränsas av vår egen fantasi. Att använda IKT vid kriser ser vi idag som en självklarhet, men hur ser egentligen användningen av IKT ut före, under och efter en kris ut bland kommunala skolor?Studies resultat, som baserats på svar från två kommuner belägna i olika delar av Sverige, visar att kommunala regleringar och policys till stor del styr hur IKT används vid krissituationer. Kommunen säger att all officiell information skall publiceras via deras hemsida, vilket begränsar i vilken utsträckning skolan kan använda IKT i krissituationer. Resultat av studien visar också att det är främst verktygen som personalen använder i det vardagliga arbetet som också används till hjälp i krisarbetet och att sociala medier används i viss mån..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur stor mängd av artiklarna om kommunal verksamhet i Piteå-Tidningen och Norra Skåne som är kritiskt granskande. Det finns en brist på undersökande journalistik i svenska lokaltidningar. Det visar både resultaten från tidigare forskningar och resultatet från undersökningen som gjorts i den här uppsatsen. Slutsatsen är ganska deprimerande för den som hyllar granskningsidealet. Cirka nio procent av texterna är undersökande och tre procent av dem har nått upp till det hårdare kravet på en kritisk granskning.