Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

SammanfattningDenna studie syftar till att söka kunskap om hur barn går tillväga för att bli inneslutna i en redan pågående lek och till att undersöka vilka tillvägagångssätt som är framgångsrika och varför. För att fylla detta syfte har observationsstudier på två kommunala förskolor genomförts. Observationerna har analyserats och jämförts med tidigare forskning som behandlar inneslutning och uteslutning samt lärande i sociala sammanhang. Resultatet visar att barn använder sig av olika tillvägagångssätt för att söka inträde i en leksituation och att vissa tillvägagångssätt är mer framgångsrika än andra. Dock har det visat sig att det mest använda tillvägagångssättet inte är det mest framgångsrika.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär.

Syftet med vår studie var att undersöka de kunskapsgrunder på vilka kommunalapolitiker och tjänstemän fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssätt i skolan. Vadär det som de bär med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi ställde oss frågor om vilken kunskap de hade omskolan, på vilket sätt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssätt och likvärdig utbildning. För att få reda på detta använde vi ossav strukturerade intervjuer då vi sökte upp och intervjuade politiker och tjänstemän i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrån två avDomänteorins s.k.

Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som använder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan grundskola och familj.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Det övergripande syftet med studien har varit att skildra hur personal på fyra kommunala äldreboenden definierat begreppet värdegrund samt hur de tillämpat den i det praktiska arbetet med de äldre. I studien har begreppen KASAM, Empowerment samt en problematisering av värdegrundskomponenterna använts för att analysera resultaten av interjuverna. Resultat av studien visade på att det finns en enighet bland personalen i hur man definierar värdegrundskomponenter. De gav dock samtidigt uttryck för komplexiteten i att komponenterna kan ha flera betydelser, vara nära besläktade och i vissa fall motsägelsefulla. Personalen såg på begreppen som mål för sitt arbete och menade på att uppfyllelse av målen genererar en bättre hälsa och välbefinnande för den äldre.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilket syfte rektorerna i en kommunal förskola anser att medarbetarsamtalet har dels om de ser samtalet som ett led i sitt eget lärande. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem rektorer inom den kommunala förskolan. Analysen av intervjusvaren har gjorts dels utifrån teorier om medarbetarsamtal dels lärande betraktat ur sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att rektorerna anser att syftet med medarbetarsamtal är att diskutera verksamhet och arbetsresultat men även att förbättra relationerna mellan dem själva och medarbetarna. Rektorerna ser ett tydligt lärande i medarbetarsamtalen för egen del.

? Does Karlstad municipality have adequate institutional conditions to make the best use ofthe citizens? proposals??The purpose with the thesis is to investigate if citizens? proposals lead to a broader politicalinfluence. To answer that, I have done a case study about how Karlstad municipal administers citizens? proposals. The research assignment is: Does Karlstad municipal have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens? proposals? The perspective is a democracy perspective and the theory is institutional theory and policy process theory.A selection of citizens? proposals that have arrived to Karlstad municipal between 2008 and 2010 have been studied in detail to analyze how the proposals have been administered and if it matters how the proposals are phrased.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta är viktigt att studera då elevers skolproblematik har ökat både pedagogiskt och socialt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med rektorer från både kommunala och fristående skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de såg på det skolsociala arbetet. Studien omfattade även hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt någon förändring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som låg till grund för denna uppsats framställdes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrävande.

Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan.Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.

Medborgardeltagande är enligt lag en del i processen när en detaljplan tas fram. Syftet är att medborgarnas åsikter ska vägas in vid beslutsfattandet och på så vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna är inte de enda som gör anspråk på att påverka besluten. Andra aktörer, så som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutänden vägas in i det politiska beslutet.

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.