I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalelever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa lektionsförslag för de fyra eleverna. När våra lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid stränderna. Genom en lagändring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gäller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär ett generellt förbud mot att inom 100 meter från vattenlinjen uppföra nya byggnader, anläggningar eller vidta liknande åtgärder. Under åren har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. Främst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremål för kritik.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad..

Vårt syfte är att redogöra för miljöredovisningen i fyra fastighetsbolag. Vidare ämnar vi analysera om det finns en skillnad mellan privata och kommunala fastighetsbolag. Samt att redogöra om företagens miljöredovisning. Uppsatsen utgår från de publicerande fastighetsbolagens synvinkel. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer av tre miljöansvariga och en fastighetschef.

Detta är en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillämpats i denna studie är tidigare forskning inom samverkan. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras är att samverkan ses som viktigt, åtminstone på ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som påverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Bakgrund: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nästefter hjärtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan även för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara anhörig till en person som för första gången insjuknat i stroke, och är utskriven från sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på olika känslor som intervjupersonerna upplevde den första månaden.

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer..

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.