Småföretagare är ekonomiskt känsliga och lagstiftningen kan därför utgöra ett stort problem då den ofta har sin utgångspunkt i de större företagen. I denna uppsats behandlas tre helt olika områden som småföretagare upplever problematiska. För ett litet företag är det ett stort steg att anställa personal. Nya regler och kostnader tillkommer och ett litet felsteg kan bli förödande. Uppsatsen behandlar därför som första område några av de viktigaste reglerna som aktualiseras vid en anställning.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att undersöka attityder och förhållningssätt till begreppet mångkulturell vägledning hos verksamma studie- och yrkesvägledare i den kommunala sektorn. Vi vill också ta reda på om mångkulturell vägledning per definition används i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i så fall förutsätter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig på en enkät som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvägledare som arbetar i en skola där antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet mångkulturell vägledning som ett förhållningssätt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vägledningssamtal då inte heller en särskild metodik tillämpas. Mot detta vägs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av särskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar är att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mångkulturell vägledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillämpning..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

 I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism.We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth.

Inom Ammenäs området i Uddevalla kommun förekommer det spänningar/skillnader mellan fastigheternas gränspunkter som ligger i kommunens databas, och de gränspunktskoordinater som man får när man mäter med GNSS-utrustning, (detta trots det att båda systemen är i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats från Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen används också RT90 7.5 gon V.För att få ett homogent och överensstämmande koordinatsystem måste dagens stomnät och gränspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen använder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bäst resultat.När det är så stora spänningar som i detta fall är den bästa metoden för att få ett bra resultat, att mäta flera mindre områden och transformera dem var för sig.När man har fått fram en acceptabel noggrannhet på gränspunkterna, kan man utföra kommunala mätningsuppdrag med koordinater som kommer från GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivån i Lomma.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.