Sök:

Sökresultat:

2135 Uppsatser om Kommunala bostadsföretag - Sida 21 av 143

?Ett annat socialt nedbrytande beteende? i LVU 3 § : Rekvisitets utstrÀckning och dess förhÄllande till förbudet mot frihetsberövande utan stöd i lag.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

VrÀkningsförebyggande arbete En kvalitativ studie av socialtjÀnstens kvarboendearbete i tvÄ stadsdelar i Göteborgs Stad

Bostadsmarknaden har lÀnge varit tuff i Sverige och gjort det svÄrt för mÄnga att fÄ ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmÀrkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte Àr att undersöka hur tvÄ stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vrÀkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna pÄverkas av kommunala och nationella direktiv. FrÄgestÀllningarna som har behandlats under studiens gÄng Àr: Hur ser det vrÀkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vrÀkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur pÄverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vrÀkningsförebyggande arbete?Det Àr en kvalitativstudie som har grundats pÄ semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vrÀkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett grÀsrotbyrÄkratiskt perspektiv.

Avskrivningar i privata och kommunala fastighetsbolag : En jÀmförande studie

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anlĂ€ggningstillgĂ„ng med begrĂ€nsad nyttjandeperiod skrivas av genom Ă„rliga vĂ€rdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anlĂ€ggningstillgĂ„ng och ska sĂ„ledes skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) föresprĂ„kar dĂ€remot att en sĂ„dan tillgĂ„ng ska skrivas av med hĂ€nsyn till dess ekonomiska livslĂ€ngd. Den ekonomiska livslĂ€ngden kan hĂ€rledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgĂ„ngen anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnĂ€mnden och redovisningsrĂ„det, och dess rĂ„d BFNAR 2001:3 och RR 12, sĂ„ ska nyttjandeperioden berĂ€knas till den tidsrymd som en tillgĂ„ng förvĂ€ntas bli utnyttjad för sitt Ă€ndamĂ„l av företaget.

Grundskoleplanering i Uppsala : Strategiska avvÀganden i den kommunala skolan utifrÄn marknadsanpassning och varierande elevunderlag

Med hjÀlp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda Är 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrÄn offentlig och privat bestÀmmanderÀtt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jÀmlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrÄn en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan pÄ skolan och prioriterar individens rÀtt att vÀlja. Valfriheten försvÄrar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan pÄ den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att pÄverka segregation genom att underlÀtta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjÀmförelser..

Det moderna risksamhÀllet: En studie om klimatrisker inom kommunal krisberedskap

KlimatförÀndringarna Àr numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrÄn. De sker hÀr och nu och det rÄder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att sÄ Àr fallet. Med klimatförÀndringarna kommer risker vi i nulÀget har vÀldigt svÄrt att förutse och förhÄlla oss till och dÀrmed pÄverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet Àr baserat pÄ ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmÀktige.

Behovet av stöd till distriktssköterskor som vÄrdar patienter i livets slutskede: Kommunala enhetschefers uppfattning

Allt fler patienter som vÄrdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vÄrd i ordinÀrt boende, pÄ korttidsboende, sÀrskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vÄrdar ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett sÄ professionellt sÀtt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krÀvs det olika former av stöd frÄn arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vÄrden till exempel tid för hospitering pÄ vÄrdavdelningar. Distriktssköterskan behöver ocksÄ fÄ utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svÄrt sjuke, sÄ att patienten kÀnner att distriktssköterskan Àr nÀrvarande och inte Àr pÄ vÀg nÄgon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemÄl som uppkommer och erbjuda det som behövs.

NÀtbutikens vÀg till kundlojalitet

Denna uppsats behandlar Àmnet OPS och de kringliggande omrÄden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ÀmnesomrÄden som aktualiseras i huvudsak Àr; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala Àr att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket vÀl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkÀnnande frÄn EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lÀrdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, dÄ detta agerande med största sannolikhet avskrÀcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..

Implementering av CSRD i Sverige - f?rberedelser i noterade bolag

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

Den Ofo?rutsedda Turbulensen : En fallstudie om hur turbulens pa? marknader pa?verkat Sma? och Medelstora fo?retags Internationaliseringsstrategi

Denna uppsats grundar sig i att underso?ka hur turbulens pa? marknader pa?verkat sma? och medelstora fo?retags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknader samt val av etableringsstrategier. I ma?n om att forska kring denna problematik har vi definierat ett huvudproblem; Hur har turbulens pa? marknader pa?verkat sma? och medelstora fo?retags internationaliseringsstrategi? Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt en abduktiv forskningsansats, detta fo?r att besvara uppsatsens huvudproblem pa? la?mpligast vis.Den teoretiska referensramen utga?r fra?n teorier kring strategi samt internationalisering: den inkrementella internationaliseringsteorin, na?tverksteorin, resursbaserade teorin, teori kring Born Globals fo?retag och teori kring etableringsstrategier. Detta fo?r att skapa en teoretisk plattform som i sin tur bidrar till ett sto?rre djup i uppsatsens analys.

Effektivisering inom ett etablerat Lean-företag : med fokus pÄ Scanias busschassimontering

Scanias busschassimontering i So?derta?lje har en vision att kraftigt o?ka kapaciteten pa? produktionslinan fra?n dagens 12 chassier per dag till 38 chassier. Fo?r att möjliggöra kapacitetso?kningen beho?ver takttiden pa? produktionslinan reduceras avseva?rt. Ma?let med examensarbetet var att utveckla ett koncept fo?r det nya kapacitetsma?let med syfte att ge fo?rslag pa? en mer effektiv monteringsprocess, teknik och layout.

Upplagt för konflikt : Hur snusbranschen marknadskommunicerar pa? en ha?rt reglerad marknad

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Den kommunala arbetstagarens rÀtt till yttrandefrihet kontra lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren : The municipal employees freedom of speech versus the duty of loyalty towards the employer

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

VÀrdering av fastigheter : En jÀmförelse mellan kommunala och privata fastighetsbolag

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med vÀrdering. Vi vill Àven undersöka om de metoder som beskrivs i teorin anvÀnds och hur, samt om det Àr skillnad i attityd till fastighetsvÀrdering mellan de olika kategorierna av bolag.För att samla in data till vÄr undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt fÄ enheter skall undersökas och dels för att vi vill fÄ fram den enskilda individens Äsikter och tolkningar. Som utgÄngspunkt för vÄr undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angÄende fastighetsvÀrdering, vilka vi ocksÄ redovisar i uppsatsen.Tydliga skillnader mellan de tvÄ bolagstyperna har vi frÀmst mÀrkt i syftet med vÀrdering samt vid anvÀndandet av externa vÀrderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt vÀrderingsutlÄtande för att fÄ banklÄn. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter.

ErsÀttning pÄ likvÀrdiga villkor

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristÄende skola ersÀttning pÄ likvÀrdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersÀttning för inventarier. Syftet med fallstudien Àr att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnÀmnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersÀttning för inventarier till kommunala och fristÄende grundskolor pÄ likvÀrdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lÀmpligt sÀtt att fördela kapitalkostnadsersÀttning Àr att anvÀnda en tvÄstegsprissÀttning, dÀr en rörlig ersÀttning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande Äterinvesteringar, och en kompletterande ersÀttning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

Leda inkrementella förÀndringar i kommunalt respektive privat bolag : En jÀmförelse mellan anvÀndandet av det transformella ledarskapet i kommunala och privata bolag

Problembakgrund: Men hÀnsyn till vÀrldens utveckling anses det av bÄde forskare samt av ledare att förÀndring har en stor betydelse för organisationerna. Det gÀller att stÀndigt kunna anpassa sig och följa omvÀrldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förÀndringar dÄ dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur ledare med hjÀlp av det transformella ledarskapet kan pÄverka en inkrementell förÀndring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet pÄverka inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet bestÄr av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hÀnsynstagande samt idealt inflytande.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->