Sökresultat:
3264 Uppsatser om Kommunala bolag - Sida 52 av 218
Sverigedemokraterna i kommunerna 2006 ? En empirisk studie av de kommunala förhållanden som gynnar partiet
The Sweden Democrats achieved great progress in the latest election in the Swedish municipals. The party is now closer than ever concerning reaching the Swedish parliament. This thesis examines the Sweden Democrats in the Swedish municipals with the aim to find out which municipal factors that led to their progress. By looking at the percentage share of unemployment, the percentage share of foreigners, the percentage share of education, average income, traditional political colour, average age, criminality, early representation of a party hostile to foreigners, the municipal type and the sickliness in the municipals I find out which factors explain the progress of the Sweden Democrats. The thesis is an empirical quantitative study build on statistics by the help of regression analysis and diagrams.
Sjuksköterskans specifika omvårdnad av patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.
Ger mer pengar mer kvalitet? : En studie över vad anser vara kvalitet i den kommunala grundskolan
Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete..
Alltså allting handlar egentligen om... om styrning. Om styrmedel och feministiska ideologier i statets jämställdhetspolitik.
Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.
Svensk Kod för Bolagsstyrning : Förändring/förbättring av intern kontroll i svenska bolag
På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna.
Kopplingen mellan skolinvesteringar och affärsmässighet för fastighetsbolag i utsatta områden ? En fallstudie om Bostads AB Poseidons investering i Hjällboskolan
Bakgrund: Sedan en lagändring 2011 till följd av EU direktiv måste kommunala fastighetsbolag motivera sina investeringar som affärsmässiga. Detta innebär att alla investeringar man gör skall uppvisa långsiktig lönsamhet. Detta komplicerar investeringar i social hållbarhet för kommunala fastighetsbolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur förbättrad skolkvalitet i den lokala grundskolan och fastighetsbolags företagsekonomi i samma område hänger ihop. Vi skall undersöka huruvida fastighetsbolag kan uppnå företagsekonomiska fördelar genom att ekonomiskt stödja insatser för att förbättra skolkvaliten, och på så vis motivera investeringen som affärsmässig.Metod: Tillvägagångssättet i uppsatsen är en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet består främst av intervjuer med för studien relevanta respondenter.
Styrelsesammansättningar : En analys utifrån bolagskodens reglering
Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ?följ eller förklara?. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet.
Social oro - en utmaning för krisberedskapen : En studie om kommunala säkerhetschefers uppfattning om social oro och åtgärder i en föränderlig värld
Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse kring kommunala säkerhetschefers uppfattning om social oro och vilka åtgärder de anser sig kunna vidta. Syftet är också att analysera om åtgärderna kan leda till positiv eller negativ säkerhet i samhället. Eftersom studiens syfte är förståelseinriktat har en kvalitativ forskningsansats valts där empiriinsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att alla respondenter anser att social oro är en realitet idag och att händelserna som skett fram till idag kommer att fortsätta. Några respondenter anser också att social oro kan få betydligt värre konsekvenser än vad det hittills har fått.
Elbolag i blåsväder : Investering för att säkra eldriften
Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringarMetod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes.
Upsala läns Hästförsäkrings bolag 1876-1891
Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..
Friluftsliv och progression i grundskolan
Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.
Konkurrensens påverkan på skolverksamheten
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristående skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna..
Uppfyllande av jämförbar fastighetsvärdering i den externa redovisningen : En studie om tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40
InledningFrån att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra.SyfteSyftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40.Referensram och teoretisk utgångspunktStudiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie i två delar.
Allmänhetens förtroende för revision -En studie av invånare i Göteborgs kommun
Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.
Revision av organisationens etik
De etiska förhållandena i bolagen och organisationerna verkar sällan vara föremål för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sådana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlägga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sådan revision hos revisionsbyråerna, samt även föreslå hur en eventuellt bristande överensstämmelse i utbud och efterfrågan mellan dessa kan åtgärdas. Syftet har även varit att formulera några möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mäta den etiska nivån i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen är hämtade från huvudområdena etik, organisation, intern kontroll och revision.