Jämställdhet är ett vitt begrepp vilket kan göra det svårt att tillämpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare när detta vida begrepp ska ge konkret vägledning i den direkta fysiska planeringen, alltså när det ställs krav på något som är så brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. Särskilt när det inte heller explicit finns något stöd i plan- och bygglagen. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur kommuner använder begreppet jämställdhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstås inom den fysiska planeringen.Syftet med uppsatsen är att studera om och hur begreppet jämställdhet används i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att undersöka om det går att finna diskurser om jämställdhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jämställdhet.Frågeställningarna som uppsatsen utgår från och ska besvara är följande:Hur används jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna?I vilka sammanhang används jämställdhet? Inom vilka ämnen anser kommunerna att det är relevant att lyfta jämställdhetsperspektivet?Vilka föreställningar om jämställdhet förekommer? Hur förstås begreppet?För att besvara frågeställningarna har en diskursanalys genomförts.

Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat på riksdagen. I den här uppsatsen undersöks lobbyism på kommunal nivå utifrån ett mottagarperspektiv med fokus på beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet är att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmäktige uppfattar att lobbyism går till i sina egna kommuner. Studiens utgångspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen används en analysram baserad på tre värden för demokratisk lobbyism, benämnda transparens, jämlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta kommunala fullmäktigeledamöter.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen har den som lider personskada rätt till ersättning för inkomstförlust. I detta avseende är en av de grundläggande principerna att den skadade ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat. När den skadelidande är företagare kan skadefallet även få effekter för företaget; stora förluster kan uppstå och i värsta fall måste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadeståndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersättas som intrång i näringsverksamhet. Sådan ersättning kan emellertid endast utgå då verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hänsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebära ur ett företagsperspektiv. Då det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansåg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen själva anser om nytta och kostnad med revision. Utifrån denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhållande till de kostnader som uppstår??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i Västra Götalands län anser om erhållen nytta av revision i förhållande till de kostnader som uppstår.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frågeställningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplägget ut? På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har även genomfört en deltagande observation i syfte att stärka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehåll samt studier som visar om de arbetar efter någon särskild metod.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Titel:Frivillig revision ? Påverkande faktorer hos företaget och företagsledaren Författare: Linda Borg och Sofia Johansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni 2014 Utbildningsnivå: Kandidatuppsats, ekonomprogrammet - inriktning redovisning Språk: SvenskaÅr 1895 blev det lagstadgat för svenska aktiebolag att använda sig av revision vilket pågick under en lång tid. När sedan Sverige gick med i EU har flertalet länder slopat revisionsplikten och efter diskussioner ledde det även till att Sverige föll in i samma spår och revisionsplikten slopades i november 2010 dock med lägre gränsvärden än EU:s rekommendationerDå detta är ett relativt nytt område i den svenska historian så finns det bristfälligt med studier gjorda men däremot finns det liknande studier gjorda i t ex Storbritannien och Danmark där revisionsplikten slopades tidigare där en av den största diskussionspunkten har varit den minskade kostnaden slopad revisionsplikt medför för företagen. Dock påpekar Bolagsverket att de förutspår en försämrad kvalité på företagens årsredovisningar och förseningar gällande att få in årsredovisningarna i tidSyftet med denna studie var att kartlägga hur småföretagens beslut om externa redovisningstjänster påverkas utifrån faktorer rörande företaget och företagsledarenData samlades in genom en elektronisk enkät där vi fick användbara svar från 63 respondenter. Enkätfrågorna rörde företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster och dessa svar har sedan fungerat som grund för denna studie.Resultatet i vår studie gav oss inget större samband mellan faktorer hos företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster.

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Luleå kommuns socialförvaltning. Luleå kommun ingår i ett projekt som kallas ?Our life as elderly?. Målet med projektet är att utveckla nya och effektiva lösningar för hälso- och sjukvården inom dessa kommuner. En del av projektet tar upp frågor om personalrekrytering vilket denna uppsats berör.

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid gränsöverskridande överföringar av immateriella tillgångar mellan aktiebolag med någon typ av intressegemenskap är förenlig med EU-rätten. Uppsatsen syftar även till att utreda vad som är gällande rätt när det gäller hur beskattning sker vid gränsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges gränser samt vilka olika regler som då gäller och hur de förhåller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen även syfta till att försöka ge en så helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgångar..

I svensk rätt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begå brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begås inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framställning utreder företrädesvis aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framställningen hur aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhåller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. Framställningen utreder därför möjligheter att inom det rådande svenska rättsläget urskilja straffansvarig person för brott begångna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

Syftet med studien är att beskriva revisorers uppfattning om, och i så fall hur, längden på revisionsuppdraget påverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med fem slumpmässigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har använts som sekundärdata.Slutsatsen dras att längden på revisionsuppdraget kan ha en väsentlig påverkan på revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av långa revisionsuppdrag enligt både forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur längden på revisionsuppdragen påverkar revisorns oberoende ställning strider dock mot tidigare forskning som hävdar att långa revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende ställning..

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KällquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri från konkurrens från andra aktörer, men i och med friskolereformens inträde, förändrades förutsättningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trädde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, då det skapade olika alternativ för eleverna att välja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag är aktörerna på skolmarknaden många, med olika förutsättningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam både inom den kommunala och fristående gymnasieskolan så ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur företrädare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft på gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.