Syftet med vårt arbete var att jämföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika pedagogikerna..

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur växelverkan mellan teknik, människa och natur hanteras i teknikläroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sätt att se på samspelet mellan teknik-människa-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om människans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hållbar utveckling..

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers värdegrundsarbete främjar hållbar utveckling. Arbetet utgick från frågeställningarna hur fritidspedagoger arbetar med värdegrundsperspektivet alla människors lika värde och hur detta arbete anknyter till att främja hållbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger på olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrån allas lika värde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade också att de arbetar utifrån några huvudprinciper vilka är integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhållningssätt.

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.

Hållbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmänt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela världen. Som ett svar på utmaningen att få verksamheten att överensstämma med hållbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frågor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara särskilt aktiva på det här området. Denna studies syfte är att beskriva hur företag går från miljöarbete till arbete för hållbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

Cirkulationsplatser är vanligt förekommande i vårt samhälle och det byggs ständigt nya eftersom det är säkrare och smidigare än en fyrvägskorsning. Rondellen är ofta en plats för utsmyckning i form av växter eller av konstverk. För att växter ska ha ett prydande värde i rondeller måste de utvecklas bra och det här examensarbetet undersöker just hur växter har utvecklats i rondeller sedan plantering. Arbetet grundar sig i en inventering av 74 rondeller fördelade i regionerna Norrland, Mälardalen och Västkusten som har olika klimatförhållanden och har olika stor användning av vägsalt vintertid. Det insamlade inventeringsmaterialet har sorterats, analyserats på artnivå och på generell nivå med utgångspunkt i en litteraturstudie om växters utveckling. Litteraturstudien har även legat till grund för ett inventeringsprotokoll baserat på symptom som växterna kan visa upp beroende på bland annat vatten- och näringstillgång och växternas härdighet. Under arbetet har jag kommit fram till att man som planerare, projektör, anläggare och förvaltare har stor påverkan på växternas utveckling i rondeller.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.