Sök:

Sökresultat:

3524 Uppsatser om Kommunal strategi - Sida 17 av 235

Kompetensbegreppet i kommunal verksamhet : En kritisk diskursanalys

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

Institutioner i kommunal budgetering ? existerar de?

Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen.

Strategi för IKT i skolan ? att integrera teknik i ett komplex sammanhang : Mätbart, jämlikt, statusfritt

Today there are many studies that have shown positive results in the treatment of ICT at an early age. The focus of the studies vary, and they target everything from the actual implementation of teaching resources in ICT, to student performance with ICT support. Regardless of the amount of studies on the subject, there is no precise strategy for how to implement, working with ICT, integrate ICT in different subjects, utilizing the hardware and software that is or how it will eventually respond to new technologies. This work will there by focusing on trying to develop a basis for further research and hopefully in the future to develop an ICT strategy at a national level.In order to provide a basis, a comparison was made of ten different schools. The schools were entered into a table showing the similarities and differences .

Kommunal effektivitet - En jämförande studie mellan bolag och förvaltning

Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktäriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad på en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de utvalda studieobjekten Kärnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen på intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa är för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen är att det endast går att identifiera enstaka skillnader vad gäller effektiviteten.

Distriktssköterskans användning av förskrivningsrätt inom kommunal hälso- och sjukvård

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

IT-strategins betydelse vid ett arkitekturbyte - En studie i tre organisationers arkitekturbyte till tunna klienter

Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte är en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats är att få en insyn i hur det strategiska tänkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta på. Studien syftar också till att få en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville också få insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte.

Kundorienterad strategi till kundorienterat arbetssa?tt : Hur en bank utformar och anva?nder ett ekonomistyrningspaket fo?r att mo?jliggo?ra la?ngsiktiga kundrelationer

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Expatriater - "Does one size fit all?"

Anva?ndandet av expatriater i multinationella fo?retag har setts o?ka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien a?r att underso?ka detta dilemma och huruvida andra typer av utlandsuppdrag kan ersa?tta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller.Expatriatens fo?rtja?nst har i studien fra?mst utva?rderats utifra?n de funktioner den fyller, framfo?r de kostnader den medfo?r. Fo?r bredd i situationer och djup fo?rsta?else fo?r fenomenet har kvalitativa intervjuer genomfo?rts med sammanlagt nio respondenter fra?n fem svenska multinationella fo?retag.Studien visar att andra former av utlandsuppdrag inte anva?nds av fo?retag som alternativ strategi fo?r expatriaten och de funktioner den fyller.

Teambildning, inte enbart en arbetsform - en studie av två arbetsteam inom kommunal verksamhet

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.


Fallstudie av Pumas Environmental Profit and Loss Account

Introduktion:Att hållbarhetsredovisa efter GRI:s riktlinjer är idag en standard bland multinationella företag världen över. Vi anser dock att det är mer givande för intressenter att placera företaget i ett större sammanhang och för att se hur mycket företagets miljöpåverkan kostar samhället årligen. Sportsko- och klädesföretaget Puma har i en resultaträkning monetärt uppskattat hur mycket miljöpåverkan från deras leverantörer och egna aktiviteter kostar samhället varje år. Den kallas för Environmental Profit & Loss Account och fungerar som ett transparens-, strategi- och riskhanteringsverktyg.Syfte:Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur EP&L kan användas i framtiden.Problemformulering:1. Hur används EP&L som strategi- risk- och transparensverktyg?2.


Miljöarbete i en kommunal skola : En fallstudie av förankringen av miljöarbetet på Gripenskolan

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Kommunal skatteutjämning- vem betalar och vem tjänar på det?

Denna uppsats behandlar det kommunala utjämningssystemet. Dagens system består av en inkomstutjämningsdel, kostnadsutjämningsdel, ett strukturbidrag och en regleringspost, som antingen kan bli bidrag eller avgift beroende på hur mycket pengar staten anslår till systemet. Till detta har använts teorin om konkurrensproblemet, olika teorier om vad kommunerna bör göra, varför kommunerna bör finnas och hur de skall finansiera verksamheten. Två kommuner har valts ut, Vellinge och Trelleborg, för att i två fallstudier studera effekten av systemet för den enskilda kommunen. Slutsatsen är att i dagsläget behövs utjämningssystemet för annars träder konkurrensproblemet till.

Kommunal revision - Hur bedrivs övervakningen av sakkunnigt biträdande revisorer?

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga består av två kategorier; de som är registrerade och därmed utgör föremål för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstämmelse med teoretisk referensram, till skillnad från SKYREV:s, där det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrån den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhålla en civilrättslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssäkringar utförda av de sakkunniga de själva.

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->