I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Många av dagens svenska skolor genomsyras av mångfald och mångkultur. Det är av stort intresse att ta reda på hur föräldrasamverkan kommer till uttryck i en sådan miljö, och detta ur såväl lärares som (svenska och utländska) föräldrars perspektiv. Syftet har varit att undersöka om samarbetet skiljer sig åt med anledning av föräldrarnas bakgrund och härkomst, och hur man kan förändra och utveckla samarbetet så att resultatet förbättras. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och med föräldrar av olika bakgrund. Skolorna som ingick i undersökningen är två kommunala skolor som har elever med varierande bakgrund.

Detta examensarbete syftar till att försöka redogöra för möjligheten att minska energiförbrukningen för bostäder i Sverige. Idag står bostadssektorn för cirka 40 % av landets totala energianvändning. En satsning på lågenergihus såsom passivhus kan därför komma att ha stor betydelse för Sveriges strävan mot en hållbar utveckling när det gäller energianvändningen. Det är inte bara miljön som gynnas av energieffektiva satsningar utan även den boendes egen ekonomi. Detta eftersom framtidens energipriser sannolikt kommer att vara kraftigt stigande.

Kostnaden för särskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge år 2004. Östra Göinge var alltså hela tre gånger dyrare än Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet är även att studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jämförbar bild.För att svara på syftet använde vi en fallstudie som metod.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade.

Implementering av integrerade affärssystem har blivit allt vanligare. Många forskningsprojekt har fokuserat på användarna och hur de har upplevt systemen. Vår fallstudie av Sardus byte av affärssystem syftar till att se hur arbetsprocess och kravformulerande vid val av affärssystem är viktiga faktorer för hur väl systemen faller ut. Arbetsprocessen förutsätter en väl sammansatt projektgrupp med representanter från alla nivåer i organisationen och kravställandet ska också involvera alla nivåer för att täcka in de olika informationsbehov som finns i en organisation beroende på var den hanteras och med vilket syfte. Vi finner i vår fallstudie, som beskriver en tvåårig process för att byta system, ett skolboksexempel på en lyckad satsning både vad gäller arbetsorganisation och kravställande.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet.

Göteborg är en stad som växer. Det behövs åtgärder för att göra stadens transportsystem mer effektivt när invånarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet Västsvenska paketet har utvecklats. Vid årsskiftet 2013 introducerades ett system för trängselskatt, som en del av Västsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vägar och spårvägar har traditionellt varit statligt finansierade, något som frångåtts alltmer under senare tid. I och med lagändringar har det blivit både möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trängselskatt kommer att ha för Göteborg.

Bakgrund och problem:         Målstyrning, som utvecklades inom den privata sektorn, blev som en följd av New Public Management (NPM) ett vanligt styrsätt inom svenska kommunorganisationer redan i början av 1990-talet. Skillnader i förutsättningarna mellan privata och offentliga organisationer har sedan dess gjort att det funnits svårigheter att tillämpa styrsättet. Tidigare forskning har identifierat problem i form av målträngsel, målformulering, mätbarhet och uppföljning. Studier som fokuserat på beslut i kommunorganisationer har bland annat tittat på tjänstemanna- kontra politikerrollen och individernas egenskaper. I den här studien dockas de båda områdena samman då beslut under kommunala organisationers målprocesser studeras med särskilt fokus på individers påverkan på besluten.Forskningsfråga:                        Hur påverkar individer i en kommunorganisation, i praktiken, de beslut om mål och delmål som förekommer under målstyrda arbeten? Och varför ser påverkan ut som den gör?Syfte:                                              Syftet med studien är att förklara individers påverkan på beslut om mål och delmål under ett målstyrt arbete i en kommunorganisation, detta för att skapa en helhetsbild som ökar den totala förståelsen för målarbeten i dessa organisationer.Teoretisk referensram:           Studien koncentreras kring individers påverkan på beslut, genom att ta utgångspunkt i den vidareutvecklade Garbage-Can-teorins begrepp; problem, lösningar, tid, engagemang och möjligheternas fönster.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av.

Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns i bokstavsinlärningen mellan kommunala skolor, Montessoriskolor och Waldorfskolor. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att ta reda på hur verksamma pedagoger arbetar med bokstavsinlärningen på de olika skolorna. Vår studie visar att skolorna arbetar på olika sätt när det gäller bokstavsinlärningen. Waldorfpedagogerna och Montessoripedagogerna har en tydlig pedagogik som de följer medan de pedagoger som arbetar på kommunal skola har olika sätt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna är framför allt materialet som används och tiden som läggs på bokstavsinlärningen.