I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvårdenoch frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barnupplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativdå vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt föratt analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontaktmed frihetsberövade föräldrar i liten skala.

Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet.

I den här studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs när de används av anställda vid Umeå universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartläggning av hur orden används och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns någon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjälp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag på begreppskännetecken för båda orden. Dessa begreppskännetecken utgjorde sedan grunden för en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kännetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag även tillämpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys på mitt material.Resultaten visar att det finns några begreppskännetecken som kan sägas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.

Bakgrund och Problem:Miljöfrågor är ett allt oftare debatterat ämne, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet hos företag. Miljöledningssystem möjliggör för företag att på ett standardiserat sätt arbeta med miljöfrågor. Det har med tiden vuxit fram allt mer kritik mot miljöledningssystem så som t.ex. ISO 14001. Denna kritik menar att miljöledningssystem inte fungerar som en integrerad del av företag utan används som ett sätt att legitimera företags miljöarbete.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och utvärdera samverkan mellan miljöarbetet och affärsmodellen i tre utvalda företag, samt försöka se vad som kan främja denna samverkan.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Ungdomar och droger är ett ständigt aktuellt ämne. Droger skapar stora problem för samhället samt leder till ett mänskligt lidande. För att nå resultat i arbetet kring detta problem krävs samverkan mellan polis och socialtjänst. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbättringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.

För andra gången startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbättra ett bostadsområde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen Vallås till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den här uppsatsen är att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvärdering. Jag kommer att använda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gällande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats få med gräsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser på att man främst attraherar redan engagerade medborgare.

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner.

SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Vårt syfte är att beskriva och analysera utformning, använd- ning och syfte med prissättningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet är strukturerat för att ge övergripande förståelse för målkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invånarantal mellan 30 000 och 50 000.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.