Sökresultat:
2057 Uppsatser om Kommunal rehabilitering - Sida 36 av 138
Styrketräning av höftabduktorerna vid behandling av patellofemoralt smärtsyndrom, tractus iliotibialissyndrom och knäartros: En systematisk litteraturstudie
Höftabduktorerna har en viktig funktion för nedre extremitet då muskelgruppen hjälper till att bibehålla bäckenet i rätt position för att motverka adduktion och inåtrotation av höften. Svaga höftabduktorer har påvisats hos personer med smärttillstånd, såsom patellofemoralt smärtsyndrom, knäartros och tractus iliotibialissyndrom. Om höftabduktorerna har betydande roll vid rehabilitering av dessa smärttillstånd bör interventionen uppmärksammas inom det sjukgymnastiska området. Syftet med studien var att se vid vilka smärttillstånd i och kring knäleden det gjorts interventionsstudier innefattande styrketräning av höftabduktorerna och därefter se till effekten på smärtupplevelse vid rehabilitering. Studien var en systematisk litteraturstudie.
Uppföljning av en modell vid rehabilitering av missbruk
Det är väl känt att missbruk av alkohol medför stora problem på arbetsplatsen. GävleDala Företagshälsa har tillsammans med Nudax, en fristående organisation som arbetar enligt 12-stegsprincipen, erbjudit ett program för rehabilitering. Syfte:I denna studie undersöktes vilka effekter rehabiliteringsprogrammet hade dels på alkoholkonsumtion mätt med biologiska markörer, dels på arbetsförmåga (i denna studie definierat som att personen var i arbete eller var anställningsbar).Undersökt grupp:Uppföljningen omfattade 26 personer, dvs. samtliga som påbörjade behandling fr.o.m. 2004 och t.o.m.
Vägval Marstrands gästhamn -En studie av driftsformer
Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gästhamnsverksamheten på Marstrand som Kungälvs kommun idag står inför. Problemet delas därefter upp i sina separata beståndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt båtturismen och dess utveckling ges läsare.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka Kungälvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gästhamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gästhamnar i Skandinavien. Urvalet av gästhamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnå god validitet och reliabilitet på uppsatsen.Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i Aktieägarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats.Empirin presenterar resultatet från den kartläggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ägarförhållanden, syftet med gästhamnsverksamheten, differentiering samt olika särdrag ges.I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.
Ledarens roll inom privat respektive kommunal handikappsomsorg : En kvalitativ jämförande studie mellan ledare inom privat och kommunal assistansverksamhet
AbstractSince the Act Regarding Support and Service to Certain Functionally Handicapped Persons (LSS) were introduced in 1994, social care and service have increased inSweden(SFS 1993:387). The implementation of the act has caused many changes and also progress within the social care system. One main change is the division between public (provided by the municipalities) and private care providers. This division has led to many questions about how leadership is organized within different public and private organizations.The purpose of this study is to investigate differences between leader?s experiences of their role and working conditions within private and public assistance care for disabled.
Arbetsterapeuters erfarenheter av stödjande och hindrande faktorer i rehabiliteringen för personer med neglekt
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av stödjande och hindrande faktorer i rehabiliteringen för personer med neglekt. Som metod valdes en kvalitativ ansats utifrån syftet, och datainsamling skedde genom ostrukturerade intervjuer med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering i Mellansverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två kategorier: ?Att medvetandegöra och minska svårigheter i aktivitet är en utmaning? och ?Valet mellan att träna eller att få aktiviteter i vardagen att fungera är en balansgång?. I resultatet framkom att nedsatt medvetenhet om svårigheter i aktivitet hos personer med neglekt utmanar det kliniska arbetet och att arbetsterapeuter strävar efter att medvetandegöra personen genom aktivitet och anpassning av miljön.
Utvärdering av implementeringen av projektTidig Upptäckt och Behandling på Uppsala Akademiskasjukhus ur läkargruppens synvinkel
SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.
Sjukt omhändertagande : En studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården
Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevårdenFörfattare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida SödermanHandledare: Kjell ArvidssonKurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) SyfteVårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården? MetodDenna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter. SlutsatserDen empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling.
Strandskydd i kommunal översiktsplanering : förslag på utveckling av strandskyddslagen samt fallstudie i Nybro kommun
Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.
Benchmarking inom kommunal verksamhet - En fallstudie av Kristianstad kommun
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som använts har bestått av dels primärdata sominhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvänts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.
Korrelation i smärta & obehag vid två olika hamstring tester hos fotbollsspelare
Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test användes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05.
Vem vårdar vårdaren? : En studie i hur Kommunals förtroendevalda arbetar för personer med tidsbegränsade anställningar inom vården
Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda.
Attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen
Uppsatsens titel: Attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: Redovisning/FEK 591 Författare: Malin Fredin och Marie Nordström Handledare: Mikael Hellström Nilsson och Ulf Ramberg Kommun: Ängelholms kommun Fem nyckelord: kommunal, revision, attityd, kunskap, förtroendevald revisor Syfte: Vårt syfte är att klarlägga attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen utifrån de granskades, fullmäktigeledamöternas och medias perspektiv Metod: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie av Ängelholms kommun genom att göra halvstrukturerade intervjuer med fullmäktigeledamöter, ordförande i nämnder och representanter från lokala media. Vid analysarbetet utgick ifrån teorier som agentteori, accountability och responsibility samt intressentmodellen. Teoretiska perspektiv: Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på agentteori, intressentmodellen, accountability och responsibility. Empiri: Vi redogör för de frågeställningar som besvarats vid våra intervjuer. Slutsatser: Kunskaperna om den kommunala revisionen är goda för alla de grupper som vi undersökt även om de varierar i viss mån.
Läsinlärningsprocessen : Hur arbetar pedagoger med läsinlärning?
SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.
Kommunal revision - En studie av förtroendevalda revisorers och sakkunniga biträdens kompetens och oberoende
Syftet med denna uppsats är att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende påverkar innehållet i de kommunala revisionsberättelserna. De problemområde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade två olika enkäter med standardiserade frågor vilka översändes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt biträde i landets samtliga kommuner. Enkätfrågorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena.
Ekonomens roll i kommunal sektor: En fallstudie inom Luleå kommun
Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar och därför är det naturligt att ekonomens roll förändras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en så kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har därmed börjat anta rollen som en affärspartner. Offentliga verksamheter såsom stat, kommun och landsting är stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhällsekonomi. Ekonomen har därmed en viktig roll inom den offentliga sektorn då deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.