Idag Àr engelska ett vÀrldssprÄk som talas i större delen av vÀrlden. I Sverige och övriga vÀstvÀrlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska sprÄket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlÀrning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andrasprÄk för vÄra barn. LitteraturgenomgÄngen behandlar barns tidiga sprÄkutveckling, positiva och negativa aspekter med flersprÄkighet, flersprÄkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger pÄ en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen pÄ en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till engelskundervisning i tidig Älder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmÄl. Det poÀngterades dock att det mÄste ske pÄ ett lustfyllt sÀtt och med leken i centrum, vilket Àven observationerna visade..

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ varför förÀldrar vÀljer att sÀtta sina barn pÄ montessoriskola. Jag skulle Àven vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika. För att göra det hÀr arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat tvÄ barns förÀldrar frÄn vardera skola. Det var förÀldrar till en flicka och en pojke i skolÄr 1. Skolorna lÄg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jÀmföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt vÀlbÀrgat samhÀlle.

Syfte med denna studie Àr att med utgÄngspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera förÀldrars val av utbildning för sina barn. Studien anvÀnder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebÀr att en kombination av de bÄda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkÀter och intervjuer.Resultatet visar att förÀldrars bakgrund pÄverkar valet av skola och att kunskapen angÄende skolval Àr differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola Àr förÀldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begrÀnsas av möjligheten att frÄngÄ nÀrhetsprincipen.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

För att uppnÄ en god bebyggd miljö, Àr det viktigt att integrera miljöhÀnsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att frÀmja en hÄllbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebÀr, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande pÄverkansbedömning mÄste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpÄverkan och dÀrmed behöver genomgÄ en hel miljöbedömning. Nya tillvÀgagÄngssÀtt behövs för mÄnga kommuner i och med lagÀndringarna som innebÀr att förslagen mÄste bedömas utifrÄn faststÀllda miljökriterier.Den hÀr studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingÄ i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida anvÀndandet av checklistor Àr lÀmpligt. Studien tyder pÄ att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

VÄrt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet Àr begrÀnsat till elever i Äldrarna sju till tio Är. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrÄ. Syftet med arbetet Àr att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger Àr förberedda inför en sorgesituation. UtifrÄn litteraturstudier har vi funnit utgÄngspunkten i vÄrt arbete.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Vi har under vÄra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola Àr viktigt. Samarbete kan underlÀttas genom att en god kontakt finns mellan lÀrare och förÀldrar. Vi har Àven förstÄtt att samarbete frÀmjar förstÄelse för elevens olika vÀrldar, genom att förÀldrars och lÀrares olika förstÄelse för samma barn knyts samman och dÀrmed kan elevens utveckling och lÀrande gynnas Àn mer.  För att fÄ syn pÄ om och i sÄ fall hur samarbete kan stödja elevens lÀrande och utveckling har vi gjort en enkÀtundersökning samt lÀst vad forskare inom Àmnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter förÀldrarnas utbildningsnivÄ för att undersöka om skillnader och likheter upptrÀder med tanke pÄ denna aspekt.   VÄr undersökning visade att flertalet förÀldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att förÀldrarna anser att lÀraren oftast Àr tillgÀnglig och att förÀldrarna fÄr information frÄn skolan.

RÄdet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngars nyttjandetider. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kommuner vÀrderar och faststÀller materiella tillgÄngars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners vÀrderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för faststÀllande av tillgÄngars nyttjandetider. Arbetets data Àr insamlad genom tvÄ delstudier dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjÀlp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.