I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat Ätta högstadieelever om kunskap, skola och lÀrare. Undersökningens resultat visar att: eleverna Àr ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lÀrare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svÄrt att frikoppla kunskapsbegreppet frÄn skolvÀrlden. Eleverna har nÀmnt fyra aspekter pÄ viktig kunskap: nytta, förstÄelse, allmÀnbildning samt grundkunskaper..

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

I det hĂ€r arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och stĂ€llts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor sĂ„vĂ€l som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som stĂ„r inför liknande förĂ€ndring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett Ă„rs tid genom deltagande observationer, enkĂ€t- och inkĂ€tundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremĂ„l för studien Ă€r en enhet med grundskola och trĂ€ningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Denna uppsats utgÄr ifrÄn författarens egna sjÀlvupplevda erfarenheter frÄn en turné med en barnteaterförestÀllning hösten 2012 och beskriver hÀndelser och situationer som uppkom under turnéns gÄng. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör Àven de olika villkor, skola och teater har att förhÄlla sig till. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och teater, att förstÄ lÀrares relation till teaterformen samt den konstnÀrliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.UndersökningsfrÄgorna lyder:Hur kan man förstÄ skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lÀrare och konstnÀrlig ledare Àr viktiga med hÀnsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lÀrare och konstnÀrlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlÀttas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlÀtta mötet mellan teater och skola?Studien Àr en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet bestÄr i deltagande observationer, frÄgeformulÀr och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

I det hÀr arbetet behandlas anvÀndningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vÀgprojektering. Projektet gÄr ut pÄ att utveckla en 3D-modell över ett omrÄde i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet Àr att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjÀlpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett anvÀndartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlÀtta planeringen av nybyggnationer pÄ omrÄden Norra Kvarnholmen och MalmfjÀrden med utgÄngspunkt frÄn teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvÀndare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrÄn en 3D-modell Àr ett vÀrdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess mÄlgrupp..

Undersökningen syftar till att fÄ svar pÄ frÄgor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, pÄ kommunal nivÄ i Malmö stad. Med fokus pÄ den fysiska planeringens roll stÀller jag följande frÄgestÀllningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel frÄn Malmö stad? hur hanterar man uteliggare pÄ kommunal nivÄ, med exempel frÄn Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer pÄ kommunal nivÄ för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel frÄn Malmö stad? Genom litteraturstudier, som stÄr för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frÄgestÀllningarna frÄn olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med SkÄnes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhÄll (Gatukontoret) i Malmö stad, stÄr tillsammans med observationer för undersökningens exempel frÄn Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur rektorer tolkar ett valt vÀrdegrundsmÄl och varför detolkar det olika. Det mÄl vÄr studie utgÄr ifrÄn Àr, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgÄ frÄn ett demokratisktförhÄllningssÀtt?. Vi vÀljer att fokusera pÄ organisationsstrukturen och sociala faktorer dÄ vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden pÄ varför mÄlet tolkas olika. Studien Àr enkvalitativ undersökning dÀr vi intervjuar tvÄ olika rektorer och ber dem tolka mÄlet.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslÄngt lÀrande, tog slut 2002. I vÄr undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förÀndras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa Àven ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgÄr frÄn observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgÄende intervjufrÄgor. Vi har Àven stÀllt ett antal allmÀnna frÄgor, som till viss del kan relateras till intervjufrÄgorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förÀndras markant beroende pÄ om eleverna Àr vuxna eller ungdomar..

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

Skolstarten och den första tiden i skolan Àr mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta instÀllning till skola och lÀrande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexÄringar uttrycker tankar och förestÀllningar om skolstart och skola samt hur de sÀger att de lÀrt sig om detta. Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Dels en litteraturstudie dÀr jag presenterar litteratur och undersökningar som pÄ olika sÀtt belyser Àmnet. Dels en intervjuundersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med Ätta stycken sexÄringar.

Syftet med undersökningen var att undersöka lÀrarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlÀrning i förskola och skola. LÀrarnas utmaningar med att ta vara pÄ de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga pÄ denna i undervisningen. Vidare lÀrarnas utmaningar med flersprÄkiga elever.Studien utfördes pÄ fem skolor av olika karaktÀr: En mÄngkulturell skola. En skola belÀget i ett? högstatusomrÄde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar pÄ projektet ?Engelska spÄret? och en förskola dÀr en engelsksprÄkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.