I den hÀr uppsatsen Àr utgÄngspunkten att belysa lÀrarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lÀrare som har mer eller mindre erfarenhet frÄn att arbeta med elever med annat modersmÄl Àn svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor i grundskolans tidigare Är, Àr grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen Àr komplexa och att de lÀrare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vÄrt resultat visar att skolan Ànnu inte nÄtt fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strÀvan att arbeta mot detta..

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken funktion Ärsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de tvÄ syftena bakom redovisningen som angetts, bÄde i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte anvÀnds som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har pÄverkan pÄ detta Àr flera men grundar sig i huvudsak pÄ den sÀrprÀgel som den kommunala verksamheten innebÀr. För att kunna fÄ en bÀttre kommunal Ärsredovisning anser vi att man i grunden bör utgÄ ifrÄn vilka som anvÀnder den och hur den anvÀnds.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.

Tanken om den inkluderande skolan har under en lÀngre tid debatterats livligt av forskare frÄn olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats Àr om, och i sÄ fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. MÀrkligt nog har frÄgan om hur en inkluderande skola kan uppnÄs inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. Syftet med den hÀr studien Àr att öka kunskapen om och förstÄelsen för hur ?den inkluderande skolan? kan skapas och hur personal, elever och förÀldrar upplever en skola som strÀvar efter att bli fullstÀndigt inkluderande.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att genom intervjuer med lÀrare, försöka fÄ mer och ny kunskap om hur man kan underlÀtta och hjÀlpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lÀrare och en fritidspedagog frÄn Äk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjÀnster. VÄra informanter bestÄr av tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar pÄ skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lÀrare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla gÄr att förverkliga eller Àr detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser vÄra informanter att det behövs: ett arbetslag som Àr vÀlfungerande, dÀr pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsÀtt pÄ vÀrdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrÄn varje individs behov och förutsÀttningar samt att skolan mÄste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa pÄ att allt Àr normalt.

Forskningen har visat att meditation fo?r med sig stora fo?rdelar fo?r uto?varen men det saknas helta?ckande kunskap om vad det a?r i meditationen som a?r sa? gynnsam. Vi testade da?rfo?r zen- buddhismens pa?sta?ende om att ryggens position gynnar va?r koncentrationsfo?rma?ga. Detta skedde genom att underso?ka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsfo?rma?ga och minne.

Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvÄrden hade ett brett arbetsomrÄde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvÄrdnadspersonalSyfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hÀlso- och sjukvÄrdsuppgifter till omvÄrdnadspersonal i kommunal hemsjukvÄrd.Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjÀnstomrÄde i kommunal hemsjukvÄrd frÄn tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare Àn nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillrÀckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kÀnde sig kompetenta för att delegera lÀkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter.

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frÄgestÀllning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det tvÄ chefer frÄn tvÄ olika enheter inom en omsorgsförvaltning och tvÄ anstÀllda inom  en företagshÀlsovÄrd. Det vÀsentligaste resultatet blev att bÄda cheferna arbetar aktivt för en hÀlsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte Àr en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshÀlsovÄrden Àr vÀldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.

Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.