Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser pÄ barns kunskap och lÀrande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken Àr dessutom att fÄ kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig pÄ en nivÄ som gör att barnen kan kÀnna sig motiverade att inhÀmta kunskap. För att belysa detta har jag stÀllt följande frÄgor i min uppsats, nÀmligen 1.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till lÀrande i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till kunskap i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och tvÄ observationer dels pÄ en traditionell kommunal förskola och dels pÄ en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation pÄ varje förskola.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Detta examensarbete tar upp frÄgan vilken betydelse olika typer av talat sprÄk har för lÀrosituationen. Med hjÀlp av bland andra Ulla-Britt Kotsinas, Lars-Gunnar Andersson, Arne Maltén och deras idéer kring sprÄkbruk har arbetets frÄgestÀllningar formulerats. Undersökningen genomfördes med en bÄde kvalitativ och kvantitativ metod dÀr tvÄ relativt olika skolor involverats. Den ena av dessa skolor Àr en relativt liten, privat skola i en storstad och den andra Àr en betydligt större kommunal skola, i ett mindre samhÀlle. Ett antal lÀrare har intervjuats och elever har svarat pÄ enkÀter som sedan har sammanförts i en analysdel. Resultatet av undersökningen tyder pÄ en sprÄklig medvetenhet hos lÀrarna pÄ bÄda skolorna.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). VÀgen mot en HÀlsofrÀmjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att se hur skolan kan arbeta hÀlsofrÀmjande och hur de studerande pÄ Idrott och HÀlsa ser pÄ sin profession och pÄ hÀlsofrÀmjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om HÀlsofrÀmjande arbete och en HÀlsofrÀmjande skola.

Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.

Bakgrund: DÄ patienter förflyttas frÄn sluten somatisk sjukhusvÄrd till att vÄrdas inom kommunal hemsjukvÄrd hÀnder det att patientinformation inte nÄr fram till sjukvÄrdspersonal i hemsjukvÄrden. Samtliga sjukvÄrdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krÀvs för att, pÄ ett patientsÀkert sÀtt, tillgodose de insatser som patienter Àr i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergÄngen frÄn sluten somatisk sjukhusvÄrd till kommunal hemsjukvÄrd.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad pÄ fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvÄrd med manifest innehÄllsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor anvÀnder Àr elektroniska kommunikationssystem, samordnade vÄrdplaneringar och kommunikation med nÀrstÄende. Sjuksköterskors arbetssituation Àr mÄngfacetterad och krÀver samarbete mellan vÄrdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad pÄ ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero pÄ sjukhusmiljön och vÄrdprofessionernas sprÄkbruk. Idéer finns för förbÀttringar men ÄtgÀrder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahÄlla korrekt information.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations.

Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantÀnker kring mÄngfald och mÄngkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som Àr iprincip etnisk monokulturell vad gÀller personal och elevsammansÀttning. Tyngdpunkten liggerpÄ hur pedagogerna ser pÄ sina möjligheter att arbeta med dessa frÄgor dessutom görs avförfattaren en jÀmförelse med den forskning som finns inom detta omrÄde..

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga en del av engelskans pÄverkan pÄ skriftligt uttryck i svenska sprÄket hos elever pÄ en engelsksprÄkig skola i svensk miljö, The English School (ESG) i Göteborg. Teori: Undersökningen avser att belysa en specifik sprÄklig inlÀrningssituation. Den Àr en fallstudie med kvantitativ ansats och en empirisk - atomistisk analys dÀr nÄgra specifika grammatiska och lexikala detaljer samt fritt skriven text studeras.Metod: EnkÀter och textanalys i tre grupper om tjugo elever vardera i Ärskurs 9.Resultat: Analysen visar ett mycket stort engelskt inflytande pÄ ESG-elevernas skriftliga sprÄkanvÀndning i ett litet antal avgrÀnsade formmoment i svenskan. Engelskan tycks hÀr orsaka vissa typer av formfel som inte visar sig i kontrollgrupperna, oavsett vilket modersmÄl eleverna har. Det finns inget som tyder pÄ att ESG-eleverna skulle uppvisa generellt sÀmre resultat i svenska Àn jÀmnÄriga i svensk kommunal skola ? snarare tvÀrtom - men det Àr tydligt att de som har ett annat modersmÄl Àn engelska eller svenska har svÄrare att nÄ riktigt bra resultat och för mÄnga av de elever som kommer sent in i skolan uppstÄr problem att nÄ mÄlen..

Denna studie med titeln "Vad Àr kunskap? - en kvalitativ studie av synen pÄ kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och SamhÀlle 1946 -1962" Àr en studie dÀr undersökningens fokus var att beskriva synen pÄ kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, dÀr tryckta kÀllor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn pÄ kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar frÄn tidskriften Skola och SamhÀlle mellan Ären 1946 ? 1962. I analysarbetet anvÀnde jag mig av teorier om kunskap och egna frÄgestÀllningar om kunskapssyn.

Syftet med mitt arbete har varit att belysa förÀldrars och lÀrares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie dÀr jag har anvÀnt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre förÀldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag anvÀnde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar pÄ att samarbetet mellan hem och skola prioriteras vÀldigt högt. Det har Àven framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos bÄde förÀldrar och pedagoger att utveckla samarbetet pÄ olika sÀtt samt vilken pÄverkan samarbetet har pÄ barnen.

The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.