Det blir allt vanligare att kommuner använder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier används för spridning av krisinformation på kommunal nivå samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen når kommuninvånarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som är aktiva i sociala medier samt med tre i ämnet insatta personer visar på att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag används i relativt liten utsträckning. Det beror, enligt kommunerna, främst på att få kriser drabbat kommunerna sedan användningen av sociala medier påbörjades.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsärskolebarn mellan sex och tolv år i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex föräldrar som i intervjuer tillfrågades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begränsa studien ställdes inga frågor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frågeformulär baserades på nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mål och riktlinjer. Resultatet visade att föräldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, därför kallas fritid för livsträning.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.

Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

This report deals with the attitudes within municipalities of open source software and open standards and if open source software may be an option to gain open standards. The aim has been to find out if open source software and open standards would be able to solve the lock-in problems that municipalities have against proprietary software. The study is conducted as an exploratory, inductive and qualitative study with depth interviews of subjectively selected informants as data collection method. A literature review has also been implemented by the relevant books and articles. Some economic determinants of municipalities to make use of open source software have not been considered in this study.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur förskollärare i ´I Ur och Skur-förskolor´ tillämpar förskolans läroplan i naturen och hur utemiljön nyttjas i den pedagogiska verksamheten. Både förskolans läroplan och Friluftsfrämjandet tar upp vikten av att de som arbetar i förskolan ger barnen möjligheter att förstå sin delaktighet i naturen. I studien har kvalitativa undersökningsmetoder använts. Intervjuerna med två verksamma förskollärare och observationerna av barns lek i utemiljö genomfördes på två olika förskolor, en kommunal och en privat. Vid bearbetning av undersökningsmaterialet använde vi oss av en hermeneutisk tolkningsansats.

Abstract Vår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna? De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhället (Ulrich Beck). Syftet är att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjänsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med återförsäljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgångspunkt i Becks verk Risksamhället. El-produkter inebär tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat på fel plats.

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Denna studie består av en fallstudie av äldreomsorgen i Uppsala kommun med syfte att utreda hur delaktigheten och medvetenheten i budgetprocessen påverkar organisationens effektivitet. I en kommun arbetar både förtroendevalda och tjänstemän så det finns flera intressenter gällande hur resurserna ska fördelas ut till det olika verksamheterna vid framläggningen av budgeten. Budgetuppföljningen sker på flera nivåer i organisationen kontinuerligt under året i samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän.    Metoden för att samla in data bygger på befintlig litteratur och semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner på tre olika organisatoriska nivåer i äldreomsorgen i Uppsala kommun. Den teoretiska referensram som studien utgått ifrån är intressentmodellen inom ramen för budgetens olika syften och med fokus på effektivitet.    Det är många som är delaktiga i den kontinuerliga budgetprocessen i Uppsala kommun. Det kan sägas att det både bland förtroendevalda och tjänstemän finns ett stort fokus på att öka medvetenheten om budgetprocessen för att kunna öka organisationernas effektivitet i att uppnå de mål som kommunfullmäktige har satt upp för verksamheten. .

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati).

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..

ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhället. För att kunna mötasamhället krävs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan måsteimplementera och utveckla användande av IT vilket ställer krav på tekniken, skolan och lärarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nåförståelse om hur lärare upplever att använda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nå förståelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lärare som arbetar på en kommunal grundskola som hartillgång till IT-artefakter och där lärarna efter sin förmåga i kompetens ochtillgång till teknik använder IT i sin undervisning.