Sök:

Sökresultat:

1259 Uppsatser om Kommunal nivć - Sida 34 av 84

InformationssÀkerhet inom kommuners administrativa verksamhet

InformationssÀkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgÀnglighet. Syftet med studien Àr att undersöka hur informationssÀkerhet hanteras av kommuner, med fokus pÄ den administrativa verksamheten. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillrÀckligt skydd för flera omrÄden men ocksÄ att det finns omrÄden med brister frÀmst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning dÀr kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgÀngliga standarder. Som en del av arbetet presenteras Àven ett antal förbÀttringsförslag bland annat relaterade till utbildning av anvÀndare och ansvariga, som kan anvÀndas av kommunerna.

KommunanstÀlldas upplevelser av hÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatsen : En intervjustudie

Mer Àn 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen. Detta innebÀr att arbetsplatsen Àr en effektiv plats att nÄ ut med hÀlsobudskap, hÀlsoutbildning, och hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hÀlsofrÀmjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

Alleman pÄ dÀck! : Könsroller konstrueras i leken.

Den hÀr studien utgÄr frÄn syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten Àr att studera hur barn agerar beroende pÄ kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstÄr mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta sprÄket. Studien Àr genomförd genom videoobservation av fjorton 5-Äriga barn frÄn tvÄ avdelningar samt tvÄ förskollÀrare pÄ en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgÄrd. Examensarbetet utgÄr frÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

En jÀmförelse mellan kommunal omsorg vid personlig assistans
och ett privat alternativ ur ett personalperspektiv

Syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket Àr om och i sÄ fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig Ät som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan fÄ betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger pÄ litteratur som skrivits inom omrÄdet samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. FrÄgeomrÄden som berörts Àr: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och pÄverkansmöjligheter samt anstÀllning.

VÀgval Marstrands gÀsthamn -En studie av driftsformer

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

LuleÄ kommuns implementeringsprocess av balanserade
styrkort: förÀndring med hinder och möjligheter

Det rÄder en allmÀn uppfattning om att nÀr ett förÀndringsarbete ska genomföras i en organisation, har mÀnniskorna i den ett inbyggt motstÄnd mot förÀndringar och dÀrmed upplever dessa som hinder. Men förÀndringsmotstÄnd kan Àven innebÀra möjligheter. LuleÄ kommun har valt att införa ett nytt tankesÀtt dÀr Àven de mjuka vÀrdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förÀndringsmotstÄnd som dÄ kan uppstÄ. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Kvarboendeprincipen : En kvalitativ intervjustudie med företrÀdare inom VÄrd och Service förvaltningen i Enköpings kommun

Sammanfattning Syftet med min studie Àr att fördjupa förstÄelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivÄerna hos företrÀdare (tjÀnstemÀn och politiker) i Enköpings kommun gÀllande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillÀmpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt instÀllningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrÀdare pÄ olika hierarkiska nivÄer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem tjÀnstemÀn inom VÄrd- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrÄn olika frÄgestÀllningar redogöra för sin instÀllning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag Àven undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begrÀnsad litteraturstudie som strÀcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrÀdare har en positiv instÀllning till kvarboende.

Motivation i arbetslivet

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser pÄ detta fenomen. Det vi tar upp Àr hur organisationen pÄverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har pÄ motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av mÄlformulering för de som arbetar inom organisationen. DÀrefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och gÄr in pÄ vad motivation Àr. De tvÄ sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap pÄverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vÄr undersökning pÄ en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Kompetensutveckling ur ett hÀlsoperspektiv ? att möjliggöra framgÄngsrik kompetensutveckling i kommuner

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.

LUST ATT LEDA - kvinnligt ledarskap i kommunal ÀldreomsorgENJOYABLE LEADERSHIP - female leadership in municipal old-age care

This study is about female leadership. The purpose was to gain a better insight to qualities female managers in public sector assume they need to make an enjoyable leadership. We were also interested in finding out what they think is the joy and amusement in the leadership and how they consider responsibility and authority. We used a qualitative method interviewing female leaders at their work. In our analysis of the data we have looked for pattern and key words in a qualitative way.

TRAFIKPLANERING & JÄMSTÄLLDHET. - PÅ VILKEN PLANERINGSNIVÅ BEHANDLAS JÄMSTÄLLDHET BÄST?

Syftet med uppsatsen Àr att studera och jÀmföra hur jÀmstÀlldhet behandlas i trafikplaneringen i VÀstra Götaland pÄ olika planeringsnivÄer. Bakgrunden till valet av syfte Àr att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att pÄverka det dagliga livet för mÄnga mÀnniskor, bland annat genom att möjliggöra för jÀmstÀlldhet. JÀmstÀlldhetsarbete Àr ett demokratiskt arbete som stÀrker mÀnskliga vÀrden och jÀmlika förhÄllanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnÄ ett samhÀlle dÀr mÀn och kvinnor har lika vÀrde. I trafikpolitiska mÄl Àr jÀmstÀlldhet ett omrÄde som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jÀmstÀlldhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstÀrktes jÀmstÀlldhetsperspektivet i de transportpolitiska mÄlen.

GPS som verktyg vid gatudrift

LuleÄ kommun funderar pÄ att införskaffa ett GPS-baserat kvalitets- och uppföljningssystem för gatudrift. Detta för att fÄ en bÀttre kontroll pÄ vilka aktiviteter inom gatudrift som har utförts samt nÀr och vart de har utförts. Detta arbete Ät LuleÄ kommun syftar till att utvÀrdera hur ett GPS- baserat kvalitets- och uppföljningssystem kan anvÀndas inom kommunal gatudrift. Vilken data som kan genereras frÄn ett sÄdant system och hur den ska anvÀndas. Arbetet har genomförts som en fallstudie med uteslutande kvalitativt material.

Meningsfull sysselsÀttning i tvÄ typer av dagliga verksamheter : -en jÀmförelse mellan en brukarstyrd och en kommunalt driven daglig verksamhet för mÀnniskor med psykiska funktionshinder

Daglig sysselsÀttning för mÀnniskor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmÀn sÄsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte Àr att förbÀttra livsvillkoren för den studera mÄlgruppen samt att öka delaktigheten i samhÀllslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi ocksÄ erhÄllit ett intresse av mÀnniskor med ett lÄngvarigt psykiskt funktionshinder. VÄr förförstÄelse bygger pÄ tidigare erfarenheter i yrket som sÀger oss att det finns ett begrÀnsat utbud till aktivitet och sysselsÀttning för den studerade gruppen.

Olika fönster mot samma omvÀrld ? En undersökning av omvÀrldsbevakningen pÄ Stockholms stadsbibliotek och Akademibokhandeln i Stockholm

The aim of this thesis is to explore how a bookstore chain and a public library meet the needs of their customers through environmental scanning. The empirical material is derived from six semi-structured interviews with six informants, three from each organization, together with an analysis of internal documents. The method used is a case study and the theoretical framework is based on models used in the process of environmental scanning, as described by Choo, Hamrefors and Hedin & Sandström among others, and which facilitate a comparison of the environmental scanning of the two organizations. The results of the study indicate that the library, as a public organization with a mission in society, perceives the environment as society as a whole and all its members as their users, whereas the bookstore concentrates on the sectors of the environment that affect their sales. The consequences of these different views are that the library is more active in the environment and uses surveys as a basic source of information, while the bookstore is more passive, and relies on statistics for information.

Tillsynsmetodik inom kommunalt miljö- och hÀlsoskydd

Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->