Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egnaundervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det ärhär de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes ävenvara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogiskforskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skaparplanering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna iskolan för undervisningen behövs aktuella studier.Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolorsöktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer deupplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade attplaneringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer avkontexter.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.

Sammanfattning Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Som grafisk designer jobbar man med att förmedla budskap via exempelvis affischer, tidningar och broschyrer. En del av designprocessen är att välja vilket papper som ska användas vid tryckningen. För att kunna välja ett papper som främjar budskapet måste det först finnas förståelse för hur människor uppfattar olika sorters papper och vilken påverkan papperet har på människors tolkning av budskapet.Detta arbete visar genom research och undersökningar vissa generella uppfattningar och åsikter som finns om papper. De huvudsakliga faktorerna som inverkar på hur ett papper uppfattas är papperets tjocklek, struktur och yta. Arbetet visar även att papperet är en del av budskapet, då ett tryckt budskap inte kan skiljas från det papper det är tryckt på.

Med oss själva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tänker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. Läsaren ska få insyn i, och förståelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar där. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas där vi införskaffat information som har stöttat oss i vårt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestått av en designprocess där vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken på Marstrand.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

This study is about female leadership. The purpose was to gain a better insight to qualities female managers in public sector assume they need to make an enjoyable leadership. We were also interested in finding out what they think is the joy and amusement in the leadership and how they consider responsibility and authority. We used a qualitative method interviewing female leaders at their work. In our analysis of the data we have looked for pattern and key words in a qualitative way.

Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen.

Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi..

Luleå kommun funderar på att införskaffa ett GPS-baserat kvalitets- och uppföljningssystem för gatudrift. Detta för att få en bättre kontroll på vilka aktiviteter inom gatudrift som har utförts samt när och vart de har utförts. Detta arbete åt Luleå kommun syftar till att utvärdera hur ett GPS- baserat kvalitets- och uppföljningssystem kan användas inom kommunal gatudrift. Vilken data som kan genereras från ett sådant system och hur den ska användas. Arbetet har genomförts som en fallstudie med uteslutande kvalitativt material.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem.

Den här uppsatsen tar upp hur man kan förstå mångfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag använde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg användes hermeneutik. Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

The aim of this thesis is to explore how a bookstore chain and a public library meet the needs of their customers through environmental scanning. The empirical material is derived from six semi-structured interviews with six informants, three from each organization, together with an analysis of internal documents. The method used is a case study and the theoretical framework is based on models used in the process of environmental scanning, as described by Choo, Hamrefors and Hedin & Sandström among others, and which facilitate a comparison of the environmental scanning of the two organizations. The results of the study indicate that the library, as a public organization with a mission in society, perceives the environment as society as a whole and all its members as their users, whereas the bookstore concentrates on the sectors of the environment that affect their sales. The consequences of these different views are that the library is more active in the environment and uses surveys as a basic source of information, while the bookstore is more passive, and relies on statistics for information.