Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att enligt nämnda frågeställning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktärer utifrån Nietzsches text. Detta innebär i en imperialistisk kontext, med utgångspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin västerländsk och icke-västerländsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, där det västerländska, i form av den londonska övermänniskan, gestaltas som högst och urinvånaren, det icke-västerländska, som lägst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterära texter av Jack London utifrån en nietzscheansk matris. Det är alltså inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat på dess urinvånare, även om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Denna explorativa studie syftar till att studera meningsskapande faktorer hos individer med utbrändhetsproblematik. För att belysa fenomenet har sju personer intervjuats enligt kvalitativ intervjumetodik. Samtliga har genomgått ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram och de har en långvarig sjukskrivning bakom sig. Analysen av intervjumaterialet har inspirerats av grounded theory, en kvalitativ metod för att generera teoretiska slutsatser av empiriska data.Resultatet pekar på att intervjupersonerna i många delar har en samsyn kring den process de genomgått. Det visar sig att trots en lång och besvärlig tid, så upplever alla en förändring som kan betraktas som positiv och meningsfull.

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gästhamnsverksamheten på Marstrand som Kungälvs kommun idag står inför. Problemet delas därefter upp i sina separata beståndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt båtturismen och dess utveckling ges läsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka Kungälvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gästhamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gästhamnar i Skandinavien. Urvalet av gästhamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnå god validitet och reliabilitet på uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i Aktieägarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet från den kartläggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ägarförhållanden, syftet med gästhamnsverksamheten, differentiering samt olika särdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut.Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten.Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet.Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital.

En lista med förslag på metoder som kan användas inom vuxenutbildning är resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgångspunkt dels från teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels från ett exempel på hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjälp av en intervjuundersökning. I den undersökningen låg fokus på hur deltagare och medarbetare går tillväga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, åsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förändras. De föreslagna metoderna är uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.

För att säkerställa svenska statliga myndigheters bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling har regeringen infört ett lagkrav på att myndigheterna ska införa certifierade miljöledningssystem (MLS) som systematiska verktyg för miljöarbetet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är en av dessa myndigheter och år 2009 beslutades att hela universitetet skulle certifieras enligt ISO 14001. Slutdatumet för färdig implementering var ursprungligen år 2011, men detta har successivt skjutits upp och är nu satt till slutet på år 2013. Implementeringen har skett enhetsvis och i dagsläget återstår flera enheter vilket gör att slutdatumet troligen inte kommer att hållas. Eftersom implementeringsmålet inte uppnås enligt tidsplan är det troligt att hindrande faktorer för arbetet existerar, vilket är vanligt förekommande vid MLS-implementeringar. Syftet med denna uppsats är därför att analysera framgångsfaktorer för att uppnå miljöcertifiering vid en statlig myndighet i en akademisk kontext, för att se hur hindren kan överkommas.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), är en av latinamerikas och kanske världens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen är dessutom verksam i en av världens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smältdeglar.I vår uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillämpa när det gäller att driva frågor om demokrati framåt. Som teoretiskt ramverk tillämpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara på frågeställning har vi genom en bred empirisk bas försökt åskådliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrån denna information dragit våra slutsatser..

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger.