Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa och hur lärarens planering påverkas av betyg och bedömning. Min frågeställning var:? Hur tänker lärare i idrott och hälsa kring betyg och bedömning?? På vilka sätt menar lärare att betygssättningen påverkar planeringen av ämnet idrott och hälsas innehåll?? Vilken kunskap har eleverna om betyg? MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsområde in på djupet. Intervjuerna skedde med tre lärare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, från två elever till fyra elever i varje. ResultatLärarna menar att betygssättningen och bedömningen påverkar planeringen i ämnet.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Syftet med denna studie var att kartlägga en grupp tonårskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha påverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonårskillar i åldrarna 17 till 19 år. Datainsamlingen skedde med hjälp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var två saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tävlande och dels kontakten med hästen. Andra saker som också hade viss betydelse var det sociala umgänget med andra människor som rider samt utövandet av en idrott.

Studiens syfte var att jämföra gymnasieelevers och gymnasielärares upplevelser av ämnet idrott och hälsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter på fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av ämnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs 2 på gymnasiet samt deras idrottslärare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 år. Resultatet av intervjuerna visade att läraren saknade tydliga målformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring ämnets syfte, mål och betygskriterier i förhållande till lärarens undervisning.

Bakgrund. Fotboll är världens största idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i årskurs 6 har i skolor i två skilda kommuner.FrågeställningarHur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas läroplanen utifrån momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen åt i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnår kunskapskraven i simning i årskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare i idrott och hälsa i två skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i momentet simning i årskurs 6, eftersom betyg ska sättas i denna årskurs för första gången i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att få ordagrann återgivning av intervjun.

Abstrakt Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvårdKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoängSidantal: 46Författare: Susanne Lindberg Gustafson Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvårdMetod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under idrott och hälsa lektionerna i jämförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förändring låg på hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport påverkades. I studien användes ett testbatteri bestående av pedometer och pulsmätare för att kunna uppmäta elevernas fysiska intensitet under en idrottslektion i tre klasser på två olika skolor. Lektionen är uppdelad i två aktiviteter där den ena är en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jämförts med hjälp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige.I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen.

Övervikt och ohälsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste åren, den främsta orsaken är att de lever ett stillasittande liv. Lektionstillfällena för ämnet idrott och hälsa har blivit färre och detta är något som ses som ett hot mot den allmänna folkhälsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslärares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som främjar elevers delaktighet och intresse för ämnet idrott och hälsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslärare på högstadieskolor i Luleå och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades därefter.

Kommunikation är en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för både lärare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lärare och elever får en betydande roll. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läraren i idrott och hälsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hälsa A. Studien ämnar även belysa ett mindre delområde, om det sker några eventuella förändringar i idrottslärarens verbala kommunikation beroende på hur idrottsläraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lärare som undervisar på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa A.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlänkade delar: planering, genomförande, och utvärdering av lektionerna. FrågeställningarVilka redskap använder lärarna i idrott och hälsa för att främja lärande?Hur används dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvärderas dessa redskap? MetodStudien använder sig av två metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lärarna tänker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lärarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

 Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhälle inte är tillräckligt fysisk aktiva. Detta påverkar även elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstå vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål.Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som kan behövas för att få alla elever motiverade till att delta eller för att få dem att förstå vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna menar att den största anledningen till att elever är omotiverade till ämnet är bristande självkänsla och rädsla att misslyckas. Undersökningen visar även att elevernas inflytande på lektionsinnehåll är bristfälligt.