Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare respektive elever tolkar begreppet hälsa, samt hur dessa idrottslärare undervisar i momentet hälsa. Studien baseras på intervjuer med fyra lärare och fyra elever från två olika skolor. Resultatet visade sig att båda idrottslärarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hälsa. Vad gäller hur momentet hälsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende på vilket område som berördes i momentet hälsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hälsa till största delen präglas av fysisk aktivitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan idrottslärare med lång erfarenhet och idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga idrottslärare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare på grundskolans tidigare år definierar begreppet hälsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hälsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Samtliga idrottslärare arbetar inom samma kommun på två olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet är att idrottslärarna var eniga om att de genom sin undervisning i hälsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Då samtliga arbetar i skolans tidigare år menar de att den fysiska aktiviteten är den främsta på lektionerna i idrott och hälsa, att eleverna får rörelseglädje och tycker det är roligt med fysisk aktivitet samt att de får kroppskännedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa. Att eleverna får lära sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hälsa, men också att känna sig delaktig och känna att man är en i sammanhanget. Ett livslångt lärande om hälsa var de flesta idrottslärarna medvetna om att ge sina elever.

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att studera hur grundskolelärare i de yngre åldrarna i ämnet idrott och hälsa motiverar elever att delta i undervisningen.1. Hur uppfattar idrott och hälsa lärare motivation?2. Vilka tillvägagångssätt anser idrott och hälsa lärare att man skall använda sig av för att motivera till ökad deltaktighet?3.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

I dagens postmoderna samhälle har människor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte längre ingår som en naturlig del i vardagen, måste varje individ ta ansvar för sitt motionerande på egen hand. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet är också att jämföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolämnet Idrott och hälsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i idrott och hälsa såg ut.Hur ser lärarna på hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar. ResultatResultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen.

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet.Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet?I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera den nya läroplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Detta har undersökts med utgångspunkt i följande frågeställningar:-­? Hur är lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa?-­? Hur ser lärarna på sina praktiska förutsättningar att bedriva sin undervisning i ämnet idrott och hälsa?-­? Hur upplever lärarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten är baserade på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. Respondenterna är verksamma på grundskolor i Stockholms län.