The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of Swedish companies? use of corporate sponsorships as a tool for communication. The research describes motives and goals of corporate sponsorships, the selecting process and methods used in evaluating its effects. The empirical data has been colleted through interviews with two companies sponsoring athletics at a top level in Sweden. The study shows that the principal objectives and motives companies have with sponsorships are related to brand exposure, image improvement and relationships.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Syftet med studien var att belysa hur aktiva elitidrottare på minst landslagsnivå ser på livet i,utanför och efter elitidrottskarriären. För att ta reda på detta gjordes fem semistruktureradeintervjuer, som transkriberades och sedan analyserades tillsammans med fem tidigare gjordaintervjuer. Totalt ingick alltså tio intervjuer i denna studie. Det tre teman som framkomgenom en tematisk innehållsanalys var: Uppväxten - en inkörsport till elitidrottandet,karriärer - elitsatsning kombinerat med universitetsstudier och framtiden - förhoppningar,visioner och mål. Resultaten av denna studie var att elitidrottarna var positiva till möjlighetenatt kombinera universitetsstudier med sin elitidrottskarriär.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år. Frågeställningarna i arbetet utgår från tre frågor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen?2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år?3.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren.Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan.Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer.

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen.

För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framåt krävs detförändringsprocesser. Hur omfattande de är och hur förändringengenomförs beror på de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock på att vissa nyckelprocesser är viktiga för att skapa ett gottförändringsarbete, bland annat betonas delaktighet. Då en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska åtgärder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förändringsprocess ochdess effekter.

Vårt syftet är att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill säga politiker i nämnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tänka på för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. Vår intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vår undersökningsansats är deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjälp av en i förväg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses där som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvårigheter.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka påverkansfaktorer som idrottslärare själva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlängningen påverkar möjligheten till en likvärdig utbildning för samtliga elever inom ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar­­?Vilka påverkansfaktorer uppfattar lärarna att det finns vid innehållsplanering inom ämnet Idrott och hälsa??I vilken utsträckning inverkar de påverkansfaktorer som lärarna själva uppfattar på deras val av moment i undervisningen??Vad innebär påverkansfaktorernas inflytande på planeringprocessen för elevernas lärande samt möjligheten till en likvärdig utbildning och bedömning?MetodStudien har en kvalitativ ansats med fokus på en fördjupad förståelse för de påverkansfaktorer som lärare uppfattar vid genomförandet av såväl långsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ändamål användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lärarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument.Resultat och slutsatsStudiens resultat visar på att lärarna själva uppfattar olika faktorer som påverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer påverkar lektionsplaneringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. I förlängningen kan därigenom vissa förutsättningar skapas som inte gynnar lärmiljön eller en likvärdig utbildning för samtliga elever..

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur tre olika gymnasielärare inom idrott och hälsa på olika studieinriktningar resonerade om ämnets legitimet som ett bildningsämne, och att få en förståelse för elevernas uppfattning av ämnet som ett bildningsämne. Vidare har undersökningen genomförts med både strukturerade intervjuer och strukturerade enkäter med en öppen fråga. Detta gjorde att arbetet har både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten som framkom var att ämnet är ett populärt ämne enligt eleverna och att lärarna menade att deras viktigaste uppgift var att undervisa eleverna i vad en god hälsa innebar. Ytterligare ett resultat var att det knappt användes någon litteratur i ämnet och att en anledning var tidsbristen.

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.

SammanfattningSyfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. MetodMetoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A.

Syfte: Syftet med min uppsats var att undersöka hur idrottslärare arbetar för att motivera omotiverade högstadietelever till att delta i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa?Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna?MetodMetoden som har använts under datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom det lämpade sig bäst för uppsatsens syfte. Fyra stycken idrottslärare med varierande erfarenheter som idrottslärare intervjuades. Innan intervjuer med lärarna skrevs en intervjuguide som senare låg till grund för intervjuerna.