Ämnet idrott och hälsa är ett av skolans populäraste ämnen, men inte för alla. Många elever upplever en utsatthet, vilket inte stämmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lärare i idrott och hälsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lärare och elev kan påverka motivationen hos de elever som sällan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som användes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år och gymnasieskolan genomfördes.

Vårt syfte med denna studie är att se hur pedagoger som verkar inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till ämnesplanen på idrottslektionerna samt vilka ledarstilar som pedagogerna använder sig av. För att få fram ett bra resultat på detta utfördes det observationer på två stycken pedagoger. Detta kompletterades med ett samtal med pedagogen innan och efter lektionen. Studien har klargjort för oss att det inte går att ge en pedagog en specifik ledarstil utan att det är föränderligt och att pedagogerna ändra sig beroende på olika klasser och situationer. Pedagogen använder den ledarstil som den känner fungerar bäst för den specifika situationen.

Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Följande frågeställningar står i fokus: Hur ser lärarna i idrott och hälsa på specialpedagogisk undervisning i sitt ämne? Vad innehåller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hälsa?MetodStudien är en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av området samt att ge en fördjupad bild av ämnesområdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lärare på sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa.

I arbetet intervjuas åtta lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år om hur de obligatoriska momenten friluftsliv, orientering, simning och hälsa kommer till uttryck och bedöms i undervisningen i år nio. Lärarna intervjuas om vad som krävs av eleverna för att uppnå respektive betygsteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Intervjuerna syftar till att se vad i bedömningen och betygssättningen som krävs för de olika betygsstegen och de skillnader som finns mellan lärarna. Intervjuerna bygger på tidigare forskning som visar att den nationella kursplanen kan tolkas väldigt olika av lärarna i idrott och hälsa vilket leder till en orättvis bedömning och betygssättning av eleverna. Arbetet bygger på att belysa de olika momenten i relation till den problematik som har visat sig finnas i hur bedömningen skall genomföras..

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

I denna uppsats undersöks hur ett hållbarhetsperspektiv skulle kunna appliceras vid förnyelsen av en stadspark med fokus på parkens funktion. Utgångspunkten är hur arbetet för en hållbar utveckling skulle kunna bedrivas inom kommunal parkverksamhet och uppsatsen tar avstamp i de miljöförändringar vi står inför samt olika åtgärder mot dessa. Arbetet med dessa åtgärder bedrivs på flera olika nivåer i samhället, såsom global, nationell och kommunal. Omställningsrörelsen, ett globalt nätverk som består av individer som på lokal nivå vill verka för ett fossilfritt samhälle, tas upp som exempel på hur frågan engagerar individer. Arbetet inleds med en litteraturstudie där bland annat olika metoder för grönyteskötsel undersöks, såsom permakultur och stadsodling. Sedan avslutas det med en fallstudie med förslag på hur en befintlig park i en mindre, svensk kommun skulle kunna göras om för att anpassas till ett hållbarhetsperspektiv. Förslaget är skissartat och går inte in på detaljer. Det som föreslås är till exempel en minskad andel kortgrästyta till fördel för ängsytor, planteringar och odlingar för att på så sätt utöka parkens funktioner och möjligheter till upplevelser och aktiviteter samt skapa förutsättningar för ökad biodiversitet.

SammanfattningDen här studien undersöker begreppet Hälsa i läroböcker inom skolämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att se hur hälsa framställs i läroböckerna. Undersökningen utgår från dessa frågor; vilket utrymme ges begreppet hälsa i läroböcker för de senare åren inom skolämnet idrott och hälsa? hur definieras hälsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i läroböckerna? samt uppfyller läroböckerna läroplanernas hälsomål? Undersökningen har åtta läroböcker som grund och dessa analyseras utifrån en innehållanalys med fokus på hur ofta hälsa som företeelse nämns.Resultatet av undersökningen visar att hälsa som företeelse förekommer i många delar av läroböckerna. Hälsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hälsa utan även i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvård.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper där legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare från tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var många och presenteras utifrån tre olika kategorier; Prioritering är att göra rätt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist på tid och resurser påverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjälpa deltagaren att göra rätt saker, att det är viktigt med ett gott stöd från chefen samt att deltagarna på grund av resursbrist endast hinner hjälpa de patienter som är högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen på resurser är en stor orsak till de problem som uppstår gällande prioriteringar inom kommunal hemsjukvård. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte räcker till och att arbetsbördan är större än tillgängliga resurser, är en bidragande orsak till den stress de känner..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott? och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet.Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback.Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras.Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad det är som gör att vissa elever inte deltar i undervisningen. Även att få en tydligare bild av hur elever själva uppfattar ämnet idrott och hälsa.1. Hur kan idrott och hälsa som ämne bidra till välbefinnande för elever i skolan?2. Blir barn och ungdomar stimulerade av spontanidrott och vardagsmotion i undervisningen?MetodDenna studie har genomförts kvalitativt med intervjuer på elever i årskurs 8 på en förortsskola i Stockholmsområdet, 4 stycken elever i årskurs 8 har intervjuats, som valdes ut i samråd med min VFU handledare som passade in på min beskrivning, två stycken flickor och två stycken pojkar valdes.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken..