Denna uppsats undersöker hur det talas om jämställdhet inom kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Utifrån intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skånska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt en analys som fokuserar på vilka uppfattningar och synsätt som ligger till grund för intervjupersonernas berättelser om jämställdhet. Språkets betydelse betonas utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestämt sätt att se världen och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundläggande antagande är att sättet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhållanden. Utgångspunkten för denna uppsats är dock att en analys av de maktförhållanden som speglas i talet om jämställdhet inte kan reduceras till en fråga om kön.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..

Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta..

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildämnets undervisning. Syftet är att undersöka hur lärare i dagens skolor använder sig av lera som material i undervisningen i ämnet bild, samt att få en djupare förståelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare årskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att använda kvalitativa enkäter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lärare och lärarstuderande ser på användandet av keramik i bildämnet. Jag presenterar också fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. Utifrån detta skapas en lärarhandledning och ett läromedel som tar upp de olika teknikerna och sätt att handskas med keramiken i undervisningen.

Negativöverspridning från arbetsliv till privatliv och från privatliv till arbetslivuppkommer när beteenden, humör, stress eller känslor från den ena sfären på ettnegativt sätt påverkar den andra sfären. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lärares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvärtom. Respondenterna var 16 lärare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nämndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkänslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra människor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv än tvärtom.

In July 2011, new regulations regarding school libraries came into effect through a new education act for Swedish schools. The wording of the Act has been the basis of much discussion in which the concepts of "school library" and "access" makes it difficult to build consensus among different parties, why this can cause difficulties in ultimately construct equal access to school library. The purpose of this survey is to examine the interpretations and practices that exist around the school library and its functions among primary school principals. The principals have been selected on the basis that they themselves (the schools) already indicated that they do not have access to their own school library within the school premises. As a theoretical starting point, I used the school library researcher David Loertscher?s taxonomy for school leaders.

Arbetets syfte är att undersöka hur högstadieelever för matematiskt resonemang. De frågeställningar som studien inriktas på är vilka lösningsstrategier elever väljer då de resonerar matematiskt såväl som vad  det finns för skillnader och likheter mellan de yngre elevernas lösningar och de äldre elevernas lösningar.Undersökningen genomfördes i två klasser, den ena i årskurs 8 och den andra i årskurs 9, på en grundskola. Eleverna fick lösa uppgifter, vilka uppmanade dem att föra matematiskt resonemang, individuellt. Resultatet av studien visar att majoriteten av undersökta elever har valt att resonera deduktivt. Jämförelsen av elevers lösningar i två årskurser visar att årskurs 9 elevers resonemangsföring präglas av större förtrogenhet med den algebraiska demonstrationen.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmänhet är lägre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda på om det finns någon brytpunkt då elever ändrar inställning till matematikämnet. Vi har arbetat med tre frågeställningar:1. Hur ser elevernas inställning till matematiken ut?2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?3.

Titel:Analys av en kalkylmodell och omkostnadsfördelning vid interkommunal prissättning av gymnasieplatser ? En fallstudie hos Växjö kommunBakgrund och problem:Under en tid har en debatt i media funnits kring den interkommunala prissättningen som sker då en gymnasieplats ska prissättas. Debatten grundar sig i att de mindre kommunerna upplever att prissättningen inte sker på ett rättvist sätt utifrån deras perspektiv. Kritiken mot prissättningen av gymnasieplatser har främst varit inriktad på hur omkostnadsfördelningen sker i den aktuella modellen.Det ökade nationella intresset kring prissättning av gymnasieplatser samt en förfrågan från Växjö kommun gav uppslag till uppsatsens ämne. Växjö kommuns förfrågan bestod i att utvärdera deras befintliga kalkylmodell som används vid prissättning av gymnasieplatser.

I den här uppsatsen har jag valt att göra en jämförelse mellan de två kommunerna Piteå och Skellefteå och hur de har använt sig utav implementeringen av New Public Management inom respektive kommunal organisation. Jag har även studerat mer i detalj vad New Public Management innebär. Till min hjälp hade jag fyra stycken informanter från de två kommunerna. Jag gjorde djupintervjuer med de på deras respektive kontor och varje intervju tog mellan 30 till 40 minuter. Jag använde mig utav en intervjuguide till varje intervju och den innehöll sammanlagt arton frågor.

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolämne. Bakgrunden behandlar olika aspekter på kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser såväl kunskapssyn och skola generellt som estetiska ämnen i allmänhet och dans i synnerhet. Vad som står om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

The aim of this study is to illuminate and discuss a case of political steering, specifically Managment-By-Objectives (MBO) in Swedish municipalities, from a democratic perspective. The essay examines a discrepancy between MBO in the Swedish municipalities and democratic theory.To fulfil the aim of the study one leading politician and one leading civil servant from five municipalities have been interviewed on this matter. This material is discussed in the light of a democratic theory constructed specifically for this essay. The democratic theory consists of three main democratic values in the democratic process: debate, transparence and the ability to demand political accountability.The main conclusion is that there is a contradiction in the use of MBO and the democratic values of debate, transparence and the ability to demand political accountability. MBO has resulted in a lack of debate and transparency and furthermore, it has made it increasingly more difficult to demand political accountability..

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.