Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

I det hÀr arbetet behandlas anvÀndningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vÀgprojektering. Projektet gÄr ut pÄ att utveckla en 3D-modell över ett omrÄde i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet Àr att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjÀlpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett anvÀndartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlÀtta planeringen av nybyggnationer pÄ omrÄden Norra Kvarnholmen och MalmfjÀrden med utgÄngspunkt frÄn teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvÀndare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrÄn en 3D-modell Àr ett vÀrdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess mÄlgrupp..

Undersökningen syftar till att fÄ svar pÄ frÄgor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, pÄ kommunal nivÄ i Malmö stad. Med fokus pÄ den fysiska planeringens roll stÀller jag följande frÄgestÀllningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel frÄn Malmö stad? hur hanterar man uteliggare pÄ kommunal nivÄ, med exempel frÄn Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer pÄ kommunal nivÄ för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel frÄn Malmö stad? Genom litteraturstudier, som stÄr för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frÄgestÀllningarna frÄn olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med SkÄnes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhÄll (Gatukontoret) i Malmö stad, stÄr tillsammans med observationer för undersökningens exempel frÄn Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslÄngt lÀrande, tog slut 2002. I vÄr undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förÀndras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa Àven ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgÄr frÄn observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgÄende intervjufrÄgor. Vi har Àven stÀllt ett antal allmÀnna frÄgor, som till viss del kan relateras till intervjufrÄgorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förÀndras markant beroende pÄ om eleverna Àr vuxna eller ungdomar..

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Bakgrund: Studier visar att allt fler Àldre, allt högre upp i Äldrarna, Àr sexuellt aktiva. Det fysiologiska Äldrandet och sjukdomar styr den sexuella aktiviteten, inte Äldern. Den sexuella tillfredsstÀllelsen kan pÄverka det upplevda hÀlsotillstÄndet i parrelationen. Sjuksköterskan ska ha holistisk syn pÄ omvÄrdnaden men studier visar att Àldres sexualitet tenderar vara ett kÀnsligt och svÄrt Àmne, vilket kan pÄverka sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.Syfte: Syftet Àr att beskriva Àldres uppfattning av begreppet sexualitet samt deras uppfattning av att sjuksköterskan i kommunal hemsjukvÄrd inkluderar samtal om sexualitet i omvÄrdnadsarbetet.Metod: Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes hos fyra par dÀr minst en ur paret hade kommunal hemsjukvÄrd.Resultat: I studien framkom att Àldre uppfattar begreppet sexualitet som samlag. För deltagarna hade dock sexualiteten en fÄtt ny innebörd i form av ökat behov av nÀrhet, kroppsberöring och vÀrme.

Förskolans lÀroplan reviderades Är 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar tvÄ yrkesgrupper, förskollÀrare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollÀrare i LÀrarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstÄ bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nÄ kunskap om fackförbundens synsÀtt pÄ förskolans verksamhet och dess personal.

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union.

Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Denna undersökning Àr en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anstÀlldes förutsÀttningar och instÀllning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom omrÄdet har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och dÀrför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats dÀr arbetstagaren stÄr i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanstÀllda inom tvÄ av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkÀtundersökning. Dessa tvÄ förvaltningar Àr Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frÄgestÀllningen i uppsatsen. Teorin utgör Àven grunden för utformningen av enkÀtfrÄgorna. Den teoretiska referensramen fokuserar pÄ inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som pÄverkar den interna rörligheten, dock pÄverkar den anstÀlldes situation i vilken utstrÀckning faktorerna pÄverkar arbetstagarens instÀllning samt förutsÀttningar till den interna rörligheten.

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Problem: Lean har under flera tiotals Är anvÀnds inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbÀttra. OcksÄ den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbÀttringar. FrÄgan Àr om lean Àr en metod som ocksÄ Àr tillÀmplig dÀr och hur den kan anvÀndas, likasÄ vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gÀller de mÀnskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean anvÀnds och se vad det har tillfört en verksamhet.