Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav pÄ att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poÀngteras i dokument frÄn Skolverket och pÄ kommunal nivÄ att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar pÄ tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhÄlla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under Äret. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG Àr hög för matematikstuderande pÄ komvux, Skolverket menar att det beror pÄ att utbildningen inte anpassas efter mÄlgruppens behov. Pedagogisk forskning slÄr fast att gruppen Àr central för lÀrandet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Denna studies huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete pÄverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. FrÄgor som belyses Àr hur kommunernas policydokument lyfter fram vÀgledningens betydelse för kompensatorisk vÀgledning och hur vÀgledarna uppfattar styrningens pÄverkan. Metod som anvÀnts Àr tredelad, datainsamling frÄn kommunernas styrningsdokument, enkÀter till vÀgledare pÄ gymnasier och grundskolor och intervjuer med tvÄ vÀgledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvÀgledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark pÄverkan av vÀgledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I tvÄ av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska Àndringar och visade pÄ ökad fokus pÄ vÀgledningen.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Sverige Àr indelat i kommuner och landsting, vilka pÄ demokratin och den kommunala sjÀlvstyrelsens grund sköter de angelÀgenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelÀgenheter mÄste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelÀgenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rÀttsligt utrymme kommuner ges nÀr de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda nÀringsidkare.I uppsatsen anvÀnds den traditionella rÀttsdogmatiska metoden.

 Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping stÄr för tillhandahÄlls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall Àven under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av Àldreomsorg frÄn ett ökan-de antal Àldre mÀnniskor. Detta problem stÀller Àven krav pÄ skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhÀllet som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för vÄra Àldre och yngre. I en enkÀt som skickats ut till de sex kommunerna har frÄgor stÀllts om förvÀntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det Àr frÀmst demografi som pÄverkar kommunernas utförandekapacitet men att det Àven finns en korrelation mel-lan demografi samt tvÄ andra faktorer nÀmligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och anvÀnder sina hÀlsobokslut..

Uppsatsen har ett undersökande syfte dÀr tillÀmpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjÀnster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom omrÄdet vatten, energi, transporter och posttjÀnster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgÄngspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om regelverkets utformning och tillÀmpning pÄverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjÀnstemannainflytande under upphandlingsprocessen. MaktförhÄllandet mellan tjÀnstemÀnnen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen Àr det förhÄllande som sÀrskilt undersöks. Detta för att kunna förstÄ hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid dÄ allt fler kommunala förvaltningsomrÄden upphandlas.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur motiv, utformning och anvÀndning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa omrÄden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, dÀr vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bÀttre insikt i hur motiv, utformning och anvÀndning av en styrmodell överrensstÀmmer med varandra vilket innebÀr att studien Àr av deskriptiv karaktÀr, med explorativa inslag. IntervjufrÄgorna utformades med hjÀlp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanstÀlldes sedan och analyserades med hjÀlp av kopplingar frÄn valda teoridelar.

Examensarbetet Àr tÀnkt att visa hur GIS-programvaran ArcView 3.0 Network Analyst kan anvÀndas till inom kommunal skolskjutsplanering. De moment som ingÄtt i arbetet Àr följande: ? SammanstÀllning av indata. ? Uppbyggnad av databas i Access.

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmÄga. Syftet med studien Àr att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig Ät mellan barn som gÄr i montessoriförskoleklass och barn som gÄr i kommunal förskoleklass utan nÄgon sÄ specifik pedagogisk inriktning. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmÄga och om de pedagogiska metoderna inverkar pÄ dessa fÀrdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. FrÄn en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.