Sök:

Sökresultat:

1267 Uppsatser om Kommunal förskoleverksamhet - Sida 57 av 85

Hur blev det egentligen?- En utvÀrdering av det svenska EU-medlemskapets konsekvenser för den kommunala sjÀlvstyrelsen

Uppsatsen behandlar den kommunala sjÀlvstyrelsen och dess pÄverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle pÄverkas pÄ ett negativt sÀtt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i Àmnet. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala sjÀlvstyrelsen har pÄverkats av EU-medlemskapet och pÄ vilket sÀtt denna pÄverkan har skett.Uppsatsen tillÀmpar teorier om policyprocesser, och dÄ frÀmst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och nÀringsliv samarbetar mer, bÄde vad gÀller EU-projekt men Àven i andra frÄgor.

Jag mÄr bra av mina kollegor och det Àr viktigt, för dÄ gör jag ett bra jobb : en studie om personalens arbetsglÀdje pÄ ett kommunalt Àldreboende

I Sverige arbetar mÄnga mÀnniskor i human service organisationer sÄsom: skolor, sjukhus, Àldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglÀdje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan pÄ relationen mellan personal och brukare och dÀrigenom ocksÄ för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglÀdje kan innebÀra för personal som arbetar inom kommunal Àldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn pÄ sin betydelse för personalens arbetsglÀdje. För genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.

Framtagning av rutiner för enhetlig och  effektiv handlÀggning : ? Förvildade och/eller hemlösa katter i SkÄne lÀn

Ansvaret för djurskyddsfrÄgor i Sverige flyttades frÄn kommunal nivÄ till lÀnsstyrelserna ijanuari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer frÄn kommunerna sattes samman pÄlÀnsnivÄ. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlÀttasamarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinÀrenheten i SkÄnedokumenterar sina rutiner i sÄ kallade SGV- dokument, vilket betyder SÄ Gör Vi ?dokument.Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehÄllande handlÀggningsrutinerför Àrenden gÀllande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmÀnna rÄd för hurman pÄ ett bra sÀtt arbetar fram vÀlgrundade rutindokument.

Barns inflytande i förskolans samling

Abstract Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förvÀntningar de har pÄ samlingen. Jag vill ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att sjÀlv observera barnen. Studien bygger Àven pÄ att se skillnader i tvÄ olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmÀn inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn mina fyra frÄgestÀllningar.

Kommunal IT-samverkan : En studie av tvÄ kommunkluster

De flesta av Sveriges kommuner har sedan lÀnge sökt samverkan med nÀrliggande kommuner för att uppnÄ kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de omrÄden som kommunerna söker samverkan kring Àr IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnÀt, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnÄ effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid tvÄ fallstudier. De tvÄ fallen bestÄr av tvÄ kommunkluster. Det första kommunklustret bestÄr av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

HjÀrtsviktssjuka personers behov av psykosocialt stöd i hemmet

HjÀrtsvikt Àr en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vÄrd i hemmet kan minska antalet inneliggande vÄrddygn för den hjÀrtsviktssjuke. Lyfts inte hjÀrtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vÄrdare i hemmet inte uppmÀrksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjÀrtsviktssjuke personen som vÄrdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes dÀr 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.

Personlig integritet pÄ arbetsplatsen : En sociologisk studie om övervakning av de anstÀllda pÄ den kommunala arbetsplatsen

Personlig integritet och övervakning Àr nÄgot som starkt berör vÄra arbetsplatser idag. Vi pÄverkas av den stÀndiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vÄr personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats Àr att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post pÄ en kommunal arbetsplats. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska ansatsen och dÀr jag ser till mina fem respondenters tolkning och förstÄelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har anvÀnt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Attityder bland ungdomar i Norrbotten till att arbeta inom den kommunala vÄrden och omsorgen

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av LuleÄ kommuns socialförvaltning. LuleÄ kommun ingÄr i ett projekt som kallas ?Our life as elderly?. MÄlet med projektet Àr att utveckla nya och effektiva lösningar för hÀlso- och sjukvÄrden inom dessa kommuner. En del av projektet tar upp frÄgor om personalrekrytering vilket denna uppsats berör.

Eget arbete : analys av lÀrares syn pÄ eget arbete pÄ tvÄ skolor

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

JÀmlikhet i skuggan av jÀmstÀlldhet - En kvalitativ studie om rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strÀvar idag efter att skapa jÀmlika arbetsplatser dÀr grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, bÄde pÄ nationell nivÄ och inom BorÄs Stad för att nÄ en större jÀmlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förÀndra sin struktur, och Àven om det Àr en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, Àr det hÀr man mÄste pÄbörja arbetet mot jÀmlikhet.Syftet med denna uppsats Àr att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus pÄ upplevda förutsÀttningar och hinder för jÀmlikhetsarbetet i denna process utifrÄn ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att fÄ ett kvalitativt djup men ÀndÄ ha kvar viss struktur pÄ intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vÄr uppsats Àr flera men bl.a. att den existerande normen i samhÀllet inom offentlig sektor dÀr yrken pÄ lÀgre positioner Àr kvinnodominerade och harlÄg status. Detta utgör ett grundlÀggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv.

Kommunal kraft : hamnar, elektricitet och systembyggare i UmeÄ 1920-1960

Uppsatsen undersöker den lokala politiken kring utbyggnaden av hamn- och elkraftssystem i UmeÄ under perioden 1920-1960. UtgÄngspunkten Àr att problematisera den tidigare forskningens bild av staden UmeÄ som enbart förvaltningsinriktad, med obetydlig aktivitet inom industri och nÀringsliv. MÄlet Àr att med det fördjupa förstÄelsen av den lÄngsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhÀllet. I enlighet med LTS-teorin visar resultaten hur systembyggare inom politik, teknik och nÀringsliv drev fram utvecklingen av de undersökta tekniska systemen. Ett utmÀrkande drag Àr samspelet mellan nÀringsliv och politik pÄ det lokala planet.

Att skapa former och arenor  : Lokal samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgÄr ifrÄn olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur en kommunal socialnÀmnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en lÄngsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjÀnsten i en kommun i Stockholms lÀn. Ansatsen Àr organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebÀr. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar sÄsom lÀkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvÀrderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

En insyn i införandet av tillsyn.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Balanserat styrkort i en kommun

Olika former av prestationsmÄtt har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hÀmtat frÄn privata företag Àr balanserat styrkort. Ett problem Àr huruvida en modell som Àr framtagen för privata företag direkt kan tillÀmpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett ledningsperspektiv, öka förstÄelsen för hur en kommun kan utforma och anvÀnda sig av balanserat styrkort. Delsyftet Àr att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstÄ vid anvÀndning av balanserat styrkort i en kommun.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->